NOTERAT
Amanda Wollstad: När Nato kom till Skåne
Det var sunden som dominerade diskussionerna på mötet mellan Natos utrikesministrar i Helsingborg: Hormuz och det glittrande Öresund utanför konferenslokalens fönster. Men sprickan inom alliansen tycks ha minskat, i alla fall tillfälligt.
Anders Ydstedt: Ledarsidorna visar att det finns en värld utanför Stockholm
Att inte finnas i Stockholm kan vara en styrka som underskattas när det gäller mångfald. Här gör lokala ledarsidorna en viktig insats och förvånansvärt ofta är de ensamma och först med att uppmärksamma nya frågor.
Ur arkivet: Sjöutrustningar, flottavtal och marina typfrågor
”På alla områden av det militära livet hava upprustningstendenserna gjort sig gällande, icke minst beträffande sjörustningarna. Den från vissa håll hävdade tanken, att flygvapnets utveckling skulle komma att betyda döden för artillerifartygen, har visat sig grundfalsk. Samtliga stormakter och ett stort antal andra stater hava redan i handling visat, att de bedöma saken helt annorlunda. Härmed är icke sagt, att flygvapnet i någon mån kan eftersättas, visst icke. Ett starkt flygvapen är numera lika nödvändigt i försvarssystemet som övriga försvarsgrenar.”
Amanda Wollstad: Det är inte fred demonstranterna i Helsingborg förespråkar
Vi gick inte med i Nato för att ta ställning i ett fiktivt stormaktskrig, utan för att freda vår egen och våra närmaste grannars självständighet och frihet. För att inte stå ensamma mot det Ryssland som visar precis vad de tycker om små staters självständighet och mänskliga rättigheter varje dag i Ukraina.
Anders Ydstedt: Copenhagen Democracy Summit är vad FN borde vara
Copenhagen Democracy Summit blir bara viktigare. I den bästa av världar är det så här FN skulle fungera. Engagerade deltagare och talare från hela världen samlas under trevliga men effektiva former och dryftar vad man konkret kan göra åt de svåraste problemen i vår tid.
Ur arkivet: Schlager i bräschen
”Tävlingsanordnaren EBU har på många sätt varit mer ambitiösa än både Schengenområdet och eurozonen när det kommer till storeuropeisk förbrödring.”
POLITIK & EKONOMI
Intervju: ”300 miljarder i dold skatt på arbete varje år”
”För arbetsgivaren spelar det egentligen ingen roll vad arbetsgivaravgiften kallas eller vad den sägs gå till. Den belastar lönekostnaden på samma sätt. Men för pensionsavgiften får ju arbetstagaren något tillbaka för sin avgift.”
Janerik Larsson: Vem vågar åkalla det 25:e tillägget?
USA:s grundlagsfäder var briljanta, men de kunde aldrig föreställa sig ett presidentskap där frågor om en presidents mentala förmåga skulle bli föremål för daglig offentlig debatt, synlig för miljontals människor i sociala medier, men samtidigt nästan omöjlig att hantera genom landets egna institutioner. Ändå är det exakt där USA befinner sig idag.
Gunnar Hökmark: Krigets många slagfält
Det är ingen tillfällighet att Ukraina från Sverige vill ha såväl Gripen som artilleri och stridsfordon. Lika lite bör det vara någon tillfällighet att vi måste lära oss av den ukrainska försvarsindustriella utvecklingen och krigföringen.
Edward Hamilton: Rödgrönt systemskifte äventyrar den svenska exceptionalismen
Wall Street Journal målar i veckan en bild av ett reforminriktat Sverige som i allt väsentligt går mot strömmen i ett övrigt stagnerat Europa. Ett tektoniskt skifte har skett på senare år där valfrihet numera är legio. Och individers ansträngning lönar sig både på jobbet och på börsen. Allt detta hotas vid en rödgrön valvinst.
Intervju: Hur SpaceX skulle kunna bli världens mest värdefulla företag
Det är nu klart att SpaceX kommer att noteras på Nasdaq den 12 juni som SPCXDaniel Eckert, finansredaktör på Die Welt, intervjuar Rainer Zitelman inför noteringen.
Mats Fält: Kvinnorna och egenmakten
Hur vi röstar och varför är ett intressant samtalsämne. För det mesta handlar det om varför män röstar mer höger. Det ses uppenbarligen av många som ett problem. Att kvinnor röstar mer vänster betraktas däremot lika ofta som naturligt eller bra. Polarisering och könsklyftor analyseras sällan objektivt.
KULTUR
Johan Enegren: Suez-krisen 1956 och Europatanken
Långläsning. Årets krig mellan Iran och USA, uppbackad av Israel, har fått många kommentatorer att peka på likheterna mellan Suez-krisen för 70 år sedan och Irans blockering av Hormuz-sundet. Jämförelsen är knappast helgjuten, men Suezkrisen skulle få långtgående konsekvenser för Frankrike och Storbritannien – inte minst i förhållande till det europeiska samarbetet.
Holmström och Gunnarsson: Tre konservativa arketyper – Ett samhälle av fria yrkesutövare
En vision som lyfte in odalbonden i staden var distributisternas hantverkarsamhälle. De föreställde sig ett samhälle som dominerades av fria, självförsörjande människor – traditionellt sett hantverkare och köpmän – var och en med ett eget verktyg, en plats i lokalsamhället och ett ansvar för det de skapade.
Bengt-Ove Andersson: Frederick Forsyth – journalist, spion, författare
Efter succén med debutromanen Schakalen började han förarbetet med nästa bok, Täcknamn Odessa. Som korrespondent i Tyskland tidigare hörde han viskas om en organisation kallad ODESSA, som hade skyddat och smugglat ut en lång rad nazistiska krigsförbrytare. För att få stoff besökte han Simon Wiesenthal i Wien. Han bad om fakta om krigsförbrytare för att skriva en roman om en fiktiv sådan. ”Varför en fiktiv?” frågade Wiesenthal. ”Jag har en lång rad riktiga.”
Sten Niklasson: Brott och Straff – vem är ansvarig för ett brott?
Föreställningen att en människas karaktär kan avläsas i hennes kroppsliga egenheter kom långt in på 1950-talet till uttryck i planscher, föreställande lekamliga kännetecken hos ”typiska” brottslingar. Sådana planscher fanns också på svenska polisstationer till ledning för lagens tjänare i samband med gripanden och förhör. Idag fäster inte många socialantropologer och kriminologer avseende vid den påstådda korrelationen mellan fysiskt utseende och karaktärsdrag. Däremot har en annan av Lombrosos teser, nämligen att vissa onormala individer inte kan göras ansvariga för sina handlingar, visat sig mera seglivad.
Holmström och Gunnarsson: Tre konservativa arketyper – odalbonden
Konservativ ekonomisk politik har ofta utgått från en strävan att göra människor till självständiga och ansvarstagande aktörer i samhället. Genom ägande, arbete och en skyddad privat sfär ska individen inte vara en passiv mottagare av statens beslut, utan ges möjlighet att forma sitt eget liv och ta ansvar för sina val. Denna tradition kan exemplifieras med tre karaktärer som konservativa har velat värna: odalbonden, den borgerlige företagaren och medelklassens villaägare. Dessa gestalter kan sägas vara uttryck för konservatismens betoning av oberoende, ansvar och samvetsfrihet.
Sten Niklasson: Brott och straff – snäva mallar
Vid mitten av 1800-talet var professorn Gustaf Magnus Schwartz den ledande gestalten inom den svenska frenologin. Med tiden skaffade han sig i studiesyfte en omfattande samling skallar och dödsmasker. Hans idéer blev utsatta för åtskilligt gyckel, och i en samtida roman av författaren C. F. Ridderstad beskylldes han under det lätt igenkännbara namnet ”doktor Mörk” för att vara galen och inte vara stort bättre än en dödgrävare i sin iver att berika sin samling av kranier.
ARTIKLAR
Janerik Larsson: Vem vågar åkalla det 25:e tillägget?
USA:s grundlagsfäder var briljanta, men de kunde aldrig föreställa sig ett presidentskap där frågor om en presidents mentala förmåga skulle bli föremål för daglig offentlig debatt, synlig för miljontals människor i sociala medier, men samtidigt nästan omöjlig att hantera genom landets egna institutioner. Ändå är det exakt där USA befinner sig idag.
Holmström och Gunnarsson: Tre konservativa arketyper – Den ägande medelklassen
Ägardemokratin formulerades under 1950-talet som ett konservativt ekonomiskt projekt med målet att göra fler människor till ägare av bostäder, bilar och aktier. Själva ägandet hade för högern även en social och moralisk betydelse och bostadsägande sågs som en grund för stabilitet, familjegemenskap och medborgerligt engagemang.
Mats Fält: ”La gauche caviar” slår bakut
Det är inte bara i USA som den politiska kampen om medierna förs inför öppen ridå. I Frankrike skrev 600 kulturarbetare på ett upprop mot Vincent Bolloré i samband med filmfestivalen i Cannes. Bolloré och hans familj äger ett stort antal tidningar, tidskrifter och förlag i Frankrike. Andelen i Canal+, den viktigaste finansiären av fransk film – inklusive smala produktioner – är 30,4 procent.
Rolan Jusupov: I Madrid står man upp för sig själv
Spanien är ett avslappnat land som aldrig ber om ursäkt för sin energi. Man är dock sällan nonchalant på det där franska eller brittiska sättet. Tvärtom finns det ett ödmjukhetsideal, där spanjorer visar status genom konkreta resultat, snarare än teater, tomma ord eller meningslösa symboler som yta. Vilket de flesta som turistat där – inklusive jag själv nyligen – antagligen märkt av.
Ny podd: Karl Gustel Wärnberg samtalar med Fredrik Sixtensson om Konservatismen och marknaden
Karl Gustel Wärnberg samtalar med Fredrik Sixtensson om hur kristendomen skapade marknadsekonomin, vilket också är temat för en essä av Karl Gustel Wärnberg i serien Konservatismen och Marknaden.
Ur arkivet: En hedersam söndag
”Det var en annan tid, också militärt. Efter mission lämnade man in sin utrustning och åkte hem. Någon debriefing eller några avlastningssamtal var det inte tal om, oavsett vad man sett eller gjort under insatsen. Det var ordningen under många decennier av svenska missioner.”
Amanda Wollstad: När Nato kom till Skåne
Det var sunden som dominerade diskussionerna på mötet mellan Natos utrikesministrar i Helsingborg: Hormuz och det glittrande Öresund utanför konferenslokalens fönster. Men sprickan inom alliansen tycks ha minskat, i alla fall tillfälligt.
Gunnar Hökmark: Krigets många slagfält
Det är ingen tillfällighet att Ukraina från Sverige vill ha såväl Gripen som artilleri och stridsfordon. Lika lite bör det vara någon tillfällighet att vi måste lära oss av den ukrainska försvarsindustriella utvecklingen och krigföringen.
Anders Ydstedt: Ledarsidorna visar att det finns en värld utanför Stockholm
Att inte finnas i Stockholm kan vara en styrka som underskattas när det gäller mångfald. Här gör lokala ledarsidorna en viktig insats och förvånansvärt ofta är de ensamma och först med att uppmärksamma nya frågor.
Edward Hamilton: Rödgrönt systemskifte äventyrar den svenska exceptionalismen
Wall Street Journal målar i veckan en bild av ett reforminriktat Sverige som i allt väsentligt går mot strömmen i ett övrigt stagnerat Europa. Ett tektoniskt skifte har skett på senare år där valfrihet numera är legio. Och individers ansträngning lönar sig både på jobbet och på börsen. Allt detta hotas vid en rödgrön valvinst.
Intervju: Hur SpaceX skulle kunna bli världens mest värdefulla företag
Det är nu klart att SpaceX kommer att noteras på Nasdaq den 12 juni som SPCXDaniel Eckert, finansredaktör på Die Welt, intervjuar Rainer Zitelman inför noteringen.
Mats Fält: Kvinnorna och egenmakten
Hur vi röstar och varför är ett intressant samtalsämne. För det mesta handlar det om varför män röstar mer höger. Det ses uppenbarligen av många som ett problem. Att kvinnor röstar mer vänster betraktas däremot lika ofta som naturligt eller bra. Polarisering och könsklyftor analyseras sällan objektivt.
Ulla Hamilton: Samma debatt här som där?
Elever som fått en plats i någon av dessa charter schools, som uppenbarligen är duktiga på att lära elever att läsa, är att gratulera, Mot bakgrund av den stora resultatskillnaden borde intresset för att ta reda på hur dessa skolor jobba vara stort. Men i USA, liksom i Sverige, är intresset från det så kallade ”utbildningsetablissemanget” obefintligt.
Johan Enegren: Suez-krisen 1956 och Europatanken
Långläsning. Årets krig mellan Iran och USA, uppbackad av Israel, har fått många kommentatorer att peka på likheterna mellan Suez-krisen för 70 år sedan och Irans blockering av Hormuz-sundet. Jämförelsen är knappast helgjuten, men Suezkrisen skulle få långtgående konsekvenser för Frankrike och Storbritannien – inte minst i förhållande till det europeiska samarbetet.