Vårens ordförandeskapsprioriteringar måste få en långsiktighet som bara kan uppnås genom kontinuerligt ledarskap. Det kan sammanfattas på ett mycket enkelt sätt. Vi behöver ett Europa som kan utöva makt i världen men som begränsar sig i sin makt gentemot medborgarna.
I Kina har antalet människor som lever i extrem fattigdom minskat från 88 till mindre än 1 procent sedan början av 1980-talet tack vare införandet av privat egendom och marknadsekonomi. Samtidigt har antalet rika människor ökat mer än i något annat land. Idag är det bara USA som har fler miljardärer än Kina. Ojämlikheten har ökat, fattigdomen har minskat. Tror någon att människor i Kina vill gå tillbaka till livet under Mao bara för att människor var mer jämlika då?
Hur kan vi bekämpa universitetens byråkratisering? Hur kan vi motverka klåfingrig politisk maktutövning? Frågorna är viktiga, men diskussionen om dem kretsar alltför ofta kring de destruktiva tendenser som ska motverkas snarare än den akademiska frihet och kollegialitet som behöver värnas.
Kung Carl XVI Gustaf firar femtio år på tronen i veckan. De senaste åren har sett ett uppsving för kungahuset, samtidigt som andra historiskt viktiga institutioner underpresterat – nu senast Nobelstiftelsen och dessförinnan Svenska Akademien. I för Sverige kritiskt viktiga lägen har hans majestät konungen klivit fram som ett slags balanserad voice of reason, baserad på integritet och oberoende. Var kommer drivkraften ifrån? Spåren leder tillbaka till Jean-Baptiste Bernadotte.
Politiker, regeringar och statsskick har kommit och gått – men monarkin i Sverige, den har bestått. Kungahuset, vår konstitutionella monarki, står starkt som en institution inskriven i vår grundlag, som en fullt legitim del av vår demokrati och som en symbol för kontinuitet, historisk förankring och samhörighet.
I stället för att ägna sig åt en intern eurodebatt baserad på en svag kronkurs bör borgerliga debattörer öka trycket på regeringen att genomföra de reformer som krävs för att stärka tron på vårt land och därmed vår valuta. Kronkursen kan nämligen ses som ett mått på omvärldens förtroende för svensk ekonomi eller hur potentiella investerare ser på AB-Sveriges framtid.
För omkring 250 år sedan utspelade sig det amerikanska frihetskriget. Ett till synes svag tidigare koloni sökte sin frihet och ett mäktigt imperium trodde att det skulle vara lätt att förhindra. En allians av andra stormakter, då med Frankrike i spetsen, lade sig i och stöttade frihetskampen. Frågan är om vi kan lära oss något om hur kriget i Ukraina kommer att sluta genom att studera frihetskrigets avslutning.
Svensk Tidskrift ger ut Myter om kapitalism – en bok som getts ut i 25 länder och fler är på gång. Den svenska upplagan innehåller ett särskilt kapitel om hur svenskarna ser på marknadsekonomi och kapitalism, som diskuterades vid ett seminarium i Stockholm förra veckan.
När hela den civiliserade världen tar avstånd från och fördömer detta krig inbjuder den svenska Nobelstiftelsen krigets hantlangare till högtidlig ceremoni. Det strider mot alla de grundläggande värden som var Alfred Nobels skäl att inrätta Nobelprisen.
Vi fick många tack under vårt besök, men det är vi som ska tacka Ukraina för deras mod och ledarskap i dessa prövande tider. Det går inte annat än att vara imponerad av det ukrainska folkets motståndskraft och president Zelenskyjs obevekliga ledarskap. Vi andra har mycket att lära.