NOTERAT

Amanda Wollstad: Snart åker vi på weekendresa till Lviv
På varje tänkbar nivå finns ett utbyte och samarbete mellan våra båda länder. Det är band som ändå spår en ljus framtid för Ukraina när detta helveteskrig så småningom äntligen är över.

Ur arkivet: Ramberg behöver förstå Ryssland, inte ryska myter
”Påståendet är groteskt. Ramberg (och Ryssland) implicerar här att Nato har lagt under sig dessa länder. I själva verket har de länderna sökt sig till Nato. Vad Ramberg (och Ryssland) underförstått säger är att dessa länder saknar egen agens.”

Anders Ydstedt: Västerlandets motståndsrörelse – ny bok från Svensk Tidskrift
Som liberalkonservativ röst ser Svensk Tidskrift det som sin uppgift att lyfta både liberala och konservativa röster. Vi ser ett värde i att fler liberaler lyssnar på konservativa för att förstå men också ta lärdom. Och fler konservativa kan behöva lyssna på liberaler när det gäller frågor som marknadsekonomi. Ett sådant utbyte är inte bara fruktsamt för idéutvecklingen utan är också en bra grund för en politik som både lär av historien men som också finner frihetliga lösningar på nya utmaningar.

Ur arkivet: 1005 artister borde kräva att musiken ska vara en fristad
”Alla de tusen som skrev under bojkottkravet mot Israel borde se dokumentären. Se de omaskade bilderna på nätet som skildrar det bestialiska våldet. Det är viktigt för att förstå vad som händer, och varför det inte går att bo granne med terrorister som använder ett sådant våld.”

Amanda Wollstad: Åttio år av fred?
Den 4 maj 1945 blev Johannes G. Sørensen avbruten mitt i kvällens ordinarie, illegala nyhetssändning på BBC av ett telegram. Det tog ett ögonblick innan han förmådde läsa upp det.

Ur arkivet: Guds tjänares tjänare – Post scriptum
”Valproceduren är komplicerad och kan ta dagar. Under 1200-talet införde Gregorius X stränga regler i syfte att förhindra långdragna valprocesser. Kardinalerna var bokstavligen inlåsta under hela proceduren och fick sin mat insänd via ett fönster. Efter tre dagar begränsades måltiderna till en om dagen. Efter ytterligare fem resultatlösa dagar serverades enbart vatten och bröd. Denna ordning är numera avskaffad.”
POLITIK & EKONOMI

Edward Hamilton: För många frågetecken i svensk utrikesförvaltning
Tre centrala tjänstemän står i centrum för en oöverträffad kris på UD. Mycket är oklart. Sekretess omgärdar brottsutredningarna. SÄPO är inkopplat. Krisen kan vara ett led i en påverkansoperation. Det vi kan konstatera är att UD har all anledning till självrannsakan. Vilken kultur omgärdar regeringskansliets viktigaste departement?
Olle Edborg: Konservativa borde ta av sig MAGA-kepsen och läsa Burke
I vår samtid kan man konstatera att det finns ett intressant dilemma mellan ideologisk självidentifikation och faktisk sakpolitik. USA:s president Donald Trump använder ständigt den ideologiska etiketten ”konservativ” för att definiera både sig själva och sin agendas politiska identitet. Samtidigt finns det tydliga indikationer på att hans politik inte sällan faktiskt avviker från de traditionella konservativa idealen som kännetecknar denna idétradition.
Mats Lundahl: Sista natten utan gänget?
Är Haitis huvudstad, Port-au-Prince, slutgiltigt på väg att falla för gängen? De siffror som cirkulerat under de senaste månaderna på hur stort område de kontrollerar har legat runt 85 procent eller strax däröver. Det är illa – synnerligen illa – men ingenting är så dåligt att det inte kan bli sämre. Det verkar tyvärr som om gängen har trappat upp sin verksamhet och håller på att gå rejält på offensiven.
Nicklas Sandström: Mellan ideal och verklighet – varför Sveriges vårdprioriteringar måste reformeras
Det är inte långsiktigt hållbart att inom ramen för ett offentligt finansierat vårdsystem behandla en snuva med samma prioritering som en cancerdiagnos hos ett barn. Ändå finns det gott om exempel där läkarkonsultationer ersätts med skattepengar även om dessa rör bagatellartade tillstånd. Det finns en gräns för det offentliga åtagandet, och den behöver tydliggöras.
Andreas Birro: Trump begår samma misstag som alla andra
Donald Trump anklagas ofta för att bryta med ett etablerat amerikanskt utrikespolitiskt paradigm, präglat av efterkrigstidens ideal under ledare som Eisenhower och Reagan, en era då USA aktivt tog på sig rollen som global ledare. Det är sant att Trump utmanar detta arv och den internationella ordning som vuxit fram efter andra världskriget under amerikansk ledning. Men det är en förenklad bild att se honom som startpunkten för detta skifte.
Janerik Larsson: Perspektiv på Donald Trump
Så den viktiga frågan är inte, skrev jag 2017, om man ska ta Donald Trump på allvar. Det ska man. Frågan är vad man ska göra sen, skrev jag och citerade David Frum som i The Atlantic i mars 2017 och i en intervju vid samma tid i Der Spiegel skrev att han trodde att Trump kunde komma förvandla USA till ett envälde.
KULTUR
Sten Niklasson: Undergöraren
Bland människor som begåvats med stark karisma intog en enkel bonde från den sibiriska byn Prokovskoje i den bebodda världens utkant en särställning. Hans namn var Grigorij Rasputin, och han lyckades, trots sin brist på bildning och sina grova maner, på ett avgörande sätt påverka utvecklingen i det tsaristiska enväldets Ryssland och därmed också hela Europas historia.
Mats Fält: Den goda rasismen
Om någon dragit en lans för vita män med en konservativ syn på livet och politiken hade artikeln knappast publicerats. Då hade den, trots att den politiska konformismen inom kultursektorn upplevs som ett stort problem av många som egentligen är intresserade av både scenkonst, musik och litteratur, betraktats som ett övertramp.
Anders Ydstedt: Ny attack mot företagen
Många undrar nog över socialdemokratins utvidgning av kraven på att återta kontrollen över fler sektorer än vård, skola och omsorg. En ny bok av Per Molander kan kanske ge vägledning. I En invasiv art – Så tog företagen över världen hävdar Molander att företag i sig är ett hot mot vår frihet.
Simon Westberg: Västerlandets motståndsrörelse
Betraktar man den akademiska litteraturen är det svårt att inte slås av hur många som uppfattar konservatismen som en svårfångad idétradition. Medan det verkar tämligen lätt att förmedla grunddragen i både socialism och liberalism har läroboksförfattare desto svårare att förklara vad konservatism innebär. Inte sällan blir förklaringarna krystade eller svåra att överföra till hur konservatismen tar sig praktiska uttryck inom politiken.
Rolan Jusupov: Därför sade Hatt nej, sedan ja
Enligt Möller behöver politiker – både de som redan har makt och de som aspirerar på den – kamouflera sina maktambitioner och drivkrafter för att få förtroende och inte framstå som maktlystna. Detta mönster – viljan att framstå som ödmjuk och rentav ointresserad – är ganska tydligt i både Centerpartiets senaste val av Hatt och Liberalernas pågående partiledarval.
Mats Fält: Bauhaus och fredagsmysets död
En tanke slog mig innan jag började skriva denna text: Hur kan det vara så att det sällan byggdes fula hus i det gamla auktoritärt styrda Sverige och dagens demokratiska välfärdsstat är full av mer eller mindre trista kolosser i stål, glas och betong? Det är inget argument för mindre demokrati men det är onekligen en paradox.
ARTIKLAR

Amanda Wollstad: Snart åker vi på weekendresa till Lviv
På varje tänkbar nivå finns ett utbyte och samarbete mellan våra båda länder. Det är band som ändå spår en ljus framtid för Ukraina när detta helveteskrig så småningom äntligen är över.

Edward Hamilton: För många frågetecken i svensk utrikesförvaltning
Tre centrala tjänstemän står i centrum för en oöverträffad kris på UD. Mycket är oklart. Sekretess omgärdar brottsutredningarna. SÄPO är inkopplat. Krisen kan vara ett led i en påverkansoperation. Det vi kan konstatera är att UD har all anledning till självrannsakan. Vilken kultur omgärdar regeringskansliets viktigaste departement?
Olle Edborg: Konservativa borde ta av sig MAGA-kepsen och läsa Burke
I vår samtid kan man konstatera att det finns ett intressant dilemma mellan ideologisk självidentifikation och faktisk sakpolitik. USA:s president Donald Trump använder ständigt den ideologiska etiketten ”konservativ” för att definiera både sig själva och sin agendas politiska identitet. Samtidigt finns det tydliga indikationer på att hans politik inte sällan faktiskt avviker från de traditionella konservativa idealen som kännetecknar denna idétradition.
Mats Lundahl: Sista natten utan gänget?
Är Haitis huvudstad, Port-au-Prince, slutgiltigt på väg att falla för gängen? De siffror som cirkulerat under de senaste månaderna på hur stort område de kontrollerar har legat runt 85 procent eller strax däröver. Det är illa – synnerligen illa – men ingenting är så dåligt att det inte kan bli sämre. Det verkar tyvärr som om gängen har trappat upp sin verksamhet och håller på att gå rejält på offensiven.
Sten Niklasson: Undergöraren
Bland människor som begåvats med stark karisma intog en enkel bonde från den sibiriska byn Prokovskoje i den bebodda världens utkant en särställning. Hans namn var Grigorij Rasputin, och han lyckades, trots sin brist på bildning och sina grova maner, på ett avgörande sätt påverka utvecklingen i det tsaristiska enväldets Ryssland och därmed också hela Europas historia.
Mats Fält: Den goda rasismen
Om någon dragit en lans för vita män med en konservativ syn på livet och politiken hade artikeln knappast publicerats. Då hade den, trots att den politiska konformismen inom kultursektorn upplevs som ett stort problem av många som egentligen är intresserade av både scenkonst, musik och litteratur, betraktats som ett övertramp.
Anders Ydstedt: Ny attack mot företagen
Många undrar nog över socialdemokratins utvidgning av kraven på att återta kontrollen över fler sektorer än vård, skola och omsorg. En ny bok av Per Molander kan kanske ge vägledning. I En invasiv art – Så tog företagen över världen hävdar Molander att företag i sig är ett hot mot vår frihet.

Ur arkivet: Ramberg behöver förstå Ryssland, inte ryska myter
”Påståendet är groteskt. Ramberg (och Ryssland) implicerar här att Nato har lagt under sig dessa länder. I själva verket har de länderna sökt sig till Nato. Vad Ramberg (och Ryssland) underförstått säger är att dessa länder saknar egen agens.”

Anders Ydstedt: Västerlandets motståndsrörelse – ny bok från Svensk Tidskrift
Som liberalkonservativ röst ser Svensk Tidskrift det som sin uppgift att lyfta både liberala och konservativa röster. Vi ser ett värde i att fler liberaler lyssnar på konservativa för att förstå men också ta lärdom. Och fler konservativa kan behöva lyssna på liberaler när det gäller frågor som marknadsekonomi. Ett sådant utbyte är inte bara fruktsamt för idéutvecklingen utan är också en bra grund för en politik som både lär av historien men som också finner frihetliga lösningar på nya utmaningar.
Simon Westberg: Västerlandets motståndsrörelse
Betraktar man den akademiska litteraturen är det svårt att inte slås av hur många som uppfattar konservatismen som en svårfångad idétradition. Medan det verkar tämligen lätt att förmedla grunddragen i både socialism och liberalism har läroboksförfattare desto svårare att förklara vad konservatism innebär. Inte sällan blir förklaringarna krystade eller svåra att överföra till hur konservatismen tar sig praktiska uttryck inom politiken.
Nicklas Sandström: Mellan ideal och verklighet – varför Sveriges vårdprioriteringar måste reformeras
Det är inte långsiktigt hållbart att inom ramen för ett offentligt finansierat vårdsystem behandla en snuva med samma prioritering som en cancerdiagnos hos ett barn. Ändå finns det gott om exempel där läkarkonsultationer ersätts med skattepengar även om dessa rör bagatellartade tillstånd. Det finns en gräns för det offentliga åtagandet, och den behöver tydliggöras.
Andreas Birro: Trump begår samma misstag som alla andra
Donald Trump anklagas ofta för att bryta med ett etablerat amerikanskt utrikespolitiskt paradigm, präglat av efterkrigstidens ideal under ledare som Eisenhower och Reagan, en era då USA aktivt tog på sig rollen som global ledare. Det är sant att Trump utmanar detta arv och den internationella ordning som vuxit fram efter andra världskriget under amerikansk ledning. Men det är en förenklad bild att se honom som startpunkten för detta skifte.
Janerik Larsson: Perspektiv på Donald Trump
Så den viktiga frågan är inte, skrev jag 2017, om man ska ta Donald Trump på allvar. Det ska man. Frågan är vad man ska göra sen, skrev jag och citerade David Frum som i The Atlantic i mars 2017 och i en intervju vid samma tid i Der Spiegel skrev att han trodde att Trump kunde komma förvandla USA till ett envälde.
Rolan Jusupov: Därför sade Hatt nej, sedan ja
Enligt Möller behöver politiker – både de som redan har makt och de som aspirerar på den – kamouflera sina maktambitioner och drivkrafter för att få förtroende och inte framstå som maktlystna. Detta mönster – viljan att framstå som ödmjuk och rentav ointresserad – är ganska tydligt i både Centerpartiets senaste val av Hatt och Liberalernas pågående partiledarval.