NOTERAT
Amanda Wollstad: Flyg eller förlora det
Sverige är ett stort och avlångt land, med avsevärda distanser. Ska vi fungera som ett land, och kanske framför allt en marknad, ett näringsliv, en arbetsmarknad, då behövs flyget. Tåget också, för all del. Bilen. Fartyg. Alternativ är bra och alla färdmedel har sin plats. Men utan flyget går kalkylen helt enkelt inte ihop. I synnerhet inte utanför storstäderna.
Se seminariet om Ledarsidornas framtid i efterhand
Är ledarsidorna på väg ut? Vad kommer i så fall istället? Och vem ska granska den lokala demokratin? Det och mycket mer diskuterades på ett samtal om ledarsidornas villkor och framtid på Svensk Tidskrifts redaktion i Malmö i april.
Ny podd: Fredrik Sixtensson och Lars Anders Johansson samtalar om Kulturen och Marknaden
I det senaste avsnittet av Svensk Tidskrifts podd samtalar Fredrik Sixtensson och Lars Anders Johansson om Kulturen och Marknaden, som är namnet på en essä av Lars Anders Johansson i serien Konservatismen och marknaden.
Ur arkivet: Efter Sovjetunionen
”l Sovjetunionen saknar nu både kommunistpartiet och staten som sådan helt legitimitet. Den politiska uppsplittringen har gått så långt, att Sovjetunionen snart inte längre existerar som ekonomisk enhet eller som en stat med en sammanhängande och konsistent politik inom andra samhällsområden. Priset för politisk självständighet blir sannolikt mycket högt i många områden, i form av gränsstrider och pogromer, särskilt i Transkaukasien och Centralasien.”
Amanda Wollstad: Nato bör inte ta ut några sorger i förskott
Mark Rutte balanserar åter på slak lina i Washington. Det är ingen avundsvärd roll han spelar, men många är nog tacksamma för att han så villigt tagit den på sig – inte minst bland ledarna för de övriga 31 medlemsländerna. Nato har nämligen inget att vinna på att skruva upp tonläget ytterligare; det klarar amerikanarna så bra själva.
Inbjudan: Milton Friedman’s Legacy – 50 Years On
I år är det 50 år sedan Milton Friedman tilldelades Sveriges riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne. För att uppmärksamma detta arrangeras ett seminarium på Handelshögskolan i Stockholm för att diskutera arvet av Milton Friedman. Vad kan vi lära av hans insatser idag?
POLITIK & EKONOMI
Gunnar Hökmark: Svenska skolan är långt bättre än sitt rykte
De flesta skolpolitiker bekämpar hellre valfrihet och privata alternativ än att ta itu med den svenska skolans verkliga problem. De låter faktiskt dåliga skolor leverera dåliga resultat år efter år, årskull efter årskull, utan att något görs – samtidigt som de vill bli av med en stor del av de skolor som lyckas allra bäst.
Lundin, Nordlöf och Sjölinder: Höj pensionen och sänk risken med mer fondering
Det är stora brister i pensionssystemet. Pensionsnivån, respektavståndet och transparensen är de viktigaste. Med fondering av en del av inkomstpensionen i typ AP7 Såfa kan pensionerna bli betydligt högre. Det påverkar inte garantipensionen och ökar därför respektavståndet.
Sára Boros: Hoppet om förändring – i landet jag bär inom mig
Det råder ingen tvekan om att mannen som en gång kämpade för ett fritt Ungern under kommuniststyret idag har lämnat demokratins principer bakom sig. Partiet Fidesz, grundat av Viktor Orbán, startades som ett förbund för unga demokrater, men leder idag ett av EU:s mest korrupta länder. Magyars och Tiszas valseger gör att jag tillsammans med miljontals andra ungrare återigen kan känna hopp om landets framtid.
Mats Fält: Orbán har rätt
Allt Viktor Orbán gjort har inte varit fel. Hans tolerans för korruption och motarbetande av den fria debatten förtjänar att kritiseras hårt, liksom den pinsamma alliansen med Ryssland och Kina. Däremot borde vi hysa viss förståelse för Orbáns omsorg om de ungerska minoriteterna i grannländerna. Här finns en historisk oförrätt som satt djupa spår i den ungerska nationen och många av de som känner att de hör till den gemenskapen.
Nils Paul: Österbotten är Finlands småföretagarbygd
År 2025 placerade sig Österbotten högst i Företagarnas årliga mätning av Finlands företagsklimat, särskilt framhölls de små- och medelstora företagens betydelse för hela näringslivet. En av få nedsidor i företagsklimatet är dåliga vägar – mer om det senare.
Rainer Zitelmann: Ukraina vänder västerut – i sitt ekonomiska tänkande
En tyst men betydelsefull förändring pågår i Östeuropa. Medan den geopolitiska uppmärksamheten har fokuserat på krig och säkerhet, pekar en ny studie publicerad i tidskriften Economic Affairs på en djupare omvandling: en växande skillnad i ekonomiska uppfattningar mellan Ukraina och Ryssland som kan komma att forma regionens framtid lika mycket som militära utfall.
KULTUR
Sten Niklasson: Brott och straff
Finns det ett samband mellan stora fötter och argsinthet? Eller mellan buskiga ögonbryn och låg moral? Visserligen värjer sig säkert många mot föreställningen att en människas yttre skulle visa på inre egenskaper. Samtidigt accepteras utan större betänkligheter denna koppling i exempelvis litterära beskrivningar.
Anders Ydstedt: Milton Friedman – den siste konservative?
I år är det 50 år sedan Milton Friedman (1912-2006) tilldelades Sveriges riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne. Friedman fick priset för ”insatser inom konsumtionsanalys, penninghistoria och penningteori samt för hans påvisande av stabiliseringspolitikens komplexitet.”
Nicklas Mattsson: Apple fyller 50 – Om att falla hårt och resa sig
1996, april. Luften i San José bar på den där särskilda blandningen av kalifornisk optimism och elektrisk förväntan som infinner sig när ett teknikskifte anas i horisonten. Mässan Internet World Spring Expo var febrigt framtidsoptimistisk. Internetföretagen som ville ställa ut var så många att det även fanns montrar – eller snarare stånd – ute på trottoaren utanför mässan. Parkeringsplatser fanns det därför inga, men solen sken och stämningen var euforisk.
Mats Fält: Vår granne i öster
Churchills försök att definiera Ryssland på hösten 1939 är fortfarande relevant – en rebus insvept i ett mysterium inuti en gåta. Det handlar dock mer om hur svårt omvärlden har att förstå landet och dra konsekvenserna av denna analys, snarare än att just Ryssland skulle vara ett ovanligt utmanande studieobjekt. Härskarna i Moskva lever i samma värld som vi andra och det går dess värre inte att teleportera deras problematiska statsbygge till någon annan planet.
Janerik Larsson: Självbiografin som politisk språngbräda – från Obama till Wes Moore
Det amerikanska politiska livet har alltid haft en särskild plats för den personliga berättelsen. I ett land byggt på myten om den enskilde individens möjligheter att forma sitt eget öde är självbiografin inte bara ett litterärt projekt – den är ett politiskt instrument.
Christian Braw: Kyrka för dagens människa?
Det var påven Johannes XXIII som skapade uttrycket aggiornamento som en bild av den romerska katolicismens modernisering – en tro för ”dagens människa”. Tanken på ”dagens människa” är problematisk, bland annat därför att ”idag” mycket snabbt blir ”igår”. I tanken på aggiornamento ligger också att ”idag” är bättre än ”igår”, och det förutsätter att det har skett en positiv förändring eller utveckling.
ARTIKLAR
Amanda Wollstad: Flyg eller förlora det
Sverige är ett stort och avlångt land, med avsevärda distanser. Ska vi fungera som ett land, och kanske framför allt en marknad, ett näringsliv, en arbetsmarknad, då behövs flyget. Tåget också, för all del. Bilen. Fartyg. Alternativ är bra och alla färdmedel har sin plats. Men utan flyget går kalkylen helt enkelt inte ihop. I synnerhet inte utanför storstäderna.
Gunnar Hökmark: Svenska skolan är långt bättre än sitt rykte
De flesta skolpolitiker bekämpar hellre valfrihet och privata alternativ än att ta itu med den svenska skolans verkliga problem. De låter faktiskt dåliga skolor leverera dåliga resultat år efter år, årskull efter årskull, utan att något görs – samtidigt som de vill bli av med en stor del av de skolor som lyckas allra bäst.
Lundin, Nordlöf och Sjölinder: Höj pensionen och sänk risken med mer fondering
Det är stora brister i pensionssystemet. Pensionsnivån, respektavståndet och transparensen är de viktigaste. Med fondering av en del av inkomstpensionen i typ AP7 Såfa kan pensionerna bli betydligt högre. Det påverkar inte garantipensionen och ökar därför respektavståndet.
Sára Boros: Hoppet om förändring – i landet jag bär inom mig
Det råder ingen tvekan om att mannen som en gång kämpade för ett fritt Ungern under kommuniststyret idag har lämnat demokratins principer bakom sig. Partiet Fidesz, grundat av Viktor Orbán, startades som ett förbund för unga demokrater, men leder idag ett av EU:s mest korrupta länder. Magyars och Tiszas valseger gör att jag tillsammans med miljontals andra ungrare återigen kan känna hopp om landets framtid.
Mats Fält: Orbán har rätt
Allt Viktor Orbán gjort har inte varit fel. Hans tolerans för korruption och motarbetande av den fria debatten förtjänar att kritiseras hårt, liksom den pinsamma alliansen med Ryssland och Kina. Däremot borde vi hysa viss förståelse för Orbáns omsorg om de ungerska minoriteterna i grannländerna. Här finns en historisk oförrätt som satt djupa spår i den ungerska nationen och många av de som känner att de hör till den gemenskapen.
Sten Niklasson: Brott och straff
Finns det ett samband mellan stora fötter och argsinthet? Eller mellan buskiga ögonbryn och låg moral? Visserligen värjer sig säkert många mot föreställningen att en människas yttre skulle visa på inre egenskaper. Samtidigt accepteras utan större betänkligheter denna koppling i exempelvis litterära beskrivningar.
Anders Ydstedt: Milton Friedman – den siste konservative?
I år är det 50 år sedan Milton Friedman (1912-2006) tilldelades Sveriges riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne. Friedman fick priset för ”insatser inom konsumtionsanalys, penninghistoria och penningteori samt för hans påvisande av stabiliseringspolitikens komplexitet.”
Se seminariet om Ledarsidornas framtid i efterhand
Är ledarsidorna på väg ut? Vad kommer i så fall istället? Och vem ska granska den lokala demokratin? Det och mycket mer diskuterades på ett samtal om ledarsidornas villkor och framtid på Svensk Tidskrifts redaktion i Malmö i april.
Ny podd: Fredrik Sixtensson och Lars Anders Johansson samtalar om Kulturen och Marknaden
I det senaste avsnittet av Svensk Tidskrifts podd samtalar Fredrik Sixtensson och Lars Anders Johansson om Kulturen och Marknaden, som är namnet på en essä av Lars Anders Johansson i serien Konservatismen och marknaden.
Ur arkivet: Efter Sovjetunionen
”l Sovjetunionen saknar nu både kommunistpartiet och staten som sådan helt legitimitet. Den politiska uppsplittringen har gått så långt, att Sovjetunionen snart inte längre existerar som ekonomisk enhet eller som en stat med en sammanhängande och konsistent politik inom andra samhällsområden. Priset för politisk självständighet blir sannolikt mycket högt i många områden, i form av gränsstrider och pogromer, särskilt i Transkaukasien och Centralasien.”
Amanda Wollstad: Nato bör inte ta ut några sorger i förskott
Mark Rutte balanserar åter på slak lina i Washington. Det är ingen avundsvärd roll han spelar, men många är nog tacksamma för att han så villigt tagit den på sig – inte minst bland ledarna för de övriga 31 medlemsländerna. Nato har nämligen inget att vinna på att skruva upp tonläget ytterligare; det klarar amerikanarna så bra själva.
Nils Paul: Österbotten är Finlands småföretagarbygd
År 2025 placerade sig Österbotten högst i Företagarnas årliga mätning av Finlands företagsklimat, särskilt framhölls de små- och medelstora företagens betydelse för hela näringslivet. En av få nedsidor i företagsklimatet är dåliga vägar – mer om det senare.
Rainer Zitelmann: Ukraina vänder västerut – i sitt ekonomiska tänkande
En tyst men betydelsefull förändring pågår i Östeuropa. Medan den geopolitiska uppmärksamheten har fokuserat på krig och säkerhet, pekar en ny studie publicerad i tidskriften Economic Affairs på en djupare omvandling: en växande skillnad i ekonomiska uppfattningar mellan Ukraina och Ryssland som kan komma att forma regionens framtid lika mycket som militära utfall.
Olle Edborg: Länge leve ledarsidorna!
I dagens allt mer accelererande informationsflöden tenderar de längre, och inte sällan mer nyanserade, bilderna att hamna i skymundan. I stället är det snabba tagningar, korta citat och ofta rätt halvdana versioner av sanningen som människor bygger sin verklighetsuppfattning på. Historiskt sett har det varit ledarsidorna som agerat spjutspets i tidningarnas framväxt som den stora arenan för det bildade och demokratiska samhällets aktörer. De bör därför vördas snarare än vanäras.