Ukraina strider för sin överlevnad, mot en fiende som inte skyr några medel. En fiende som aldrig kommer nöja sig. Det är den insikten vi måste nå, oavsett hur jobbigt det är. Det är den insikten som måste vara dimensionerande för både vårt eget försvar och Nato-samarbete och för vårt stöd till Ukraina.
Europa är åter drabbat av krig. Konflikten i Israel är hetare än den har varit på länge efter terroristattackerna den 7 oktober 2023. Ett tredje världskrig framstår inte längre som en avlägsen mardröm. Samtidigt riskerar Rysslands invasionskrig i Ukraina att skymma bilden från det långsiktigt största hotet mot hela den fria världen: Kina.
Sverige har blivit ett land som är extra utsatt för stölder av fordon och delkomponenter. Detta beror till stor del på att vägtrafikregistret är öppet för allmänheten i linje med offentlighetsprincipen, en ordning som är unik för vårt land. Inte sällan är det utländska ligor som utnyttjar detta och utför stöldräder av industriell storlek. Så kan vi inte ha det!
Den 3 december förra året ställde dåvarande presidenten, Yoon Suk-yeol, konstitutionen åt sidan och införde krigslagar på grund av att hans politiska motståndare i parlamentet utförde ”antistatliga aktiviteter” och “gick i fienden Nordkoreas ledband”. Reaktionen blev explosiv och Yoon tvingades backa efter bara några timmar. Vad den nyvalde presidenten tog över var dock inte bara en välfungerande demokrati, utan också ett minfält av utrikespolitiska utmaningar.
En storbank arrangerar seminarium om ”mångfald och inkludering” i Almedalen. Bakgrunden var Trumps insatser mot det som ibland kallas ”woke” i USA. Syftet är gott men mötet blir ett bra exempel på hur ofta debatten präglas av grupptänkande och korridorperspektiv.
Svensk Tidskrift gör en satsning på att lyfta fram och belysa relationerna mellan konservatism och kapitalism. I grunden handlar det om att skildra de tydliga kopplingarna mellan äganderätt, marknadsekonomi och konservatism, liksom vad konservativa perspektiv på kapitalism kan betyda i dag och i framtiden för praktisk politik. Centralt i satsningen är en antologi med Tony Gunnarsson och Mattias Holmström som redaktörer.
Hur ska vi förhålla oss till civilkurage i en era av otrygghet? Och vilket stöd ges till personer som trots riskerna försöker bistå i rättsliga processer? Frågorna dyker upp i mitt huvud när gärningsmannen ursinningt jagar mig utanför Dramaten en solig eftermiddag i fjol. Efterspelet följs av besvikelser – över mig själv och andra, men också hopp från oväntat håll.
Med tanke på kriserna i världen har många människor svårt att behålla hoppet. Det är dags för en ny form av optimism.
I mars i år uppdagades det att flertalet medlemmar i USA:s regering hade deltagit i en minst sagt anmärkningsvärd geopolitisk diskussion på den krypterade appen Telegram. En uppseendeväckande detalj i denna grupp är när USA:s vicepresident i denna chatt uttrycker ett tillsynes genuint förakt gentemot Europa och Europas geopolitiska intressen. Både Trump och Vance har uppenbarligen en väldigt negativ syn på det demokratiska Europa. De borde sluta vanvörda Europa och istället bejaka den mest framgångsrika världsdelen i vår civilisations historia.
Sverige Radios förre nordenkorrespondent Bengt Lindrot har skrivit en intressant bok. Budskapen i Homo Affectus – hur vi får ett mer sansat samtalsklimat och hur vi i Norden kan lära mer av varandra – kunde inte vara mer aktuella i dessa tider med tilltagande oro runt om i världen.
