Ekonomhistorikern Rikard Westerberg kom förra året ut med boken ”Sista striden det är” som för första gången skildrar vad som hände med fonderna efter den stora demonstrationen den 4 oktober 1983, hur de infördes och till slut avskaffades. Svensk Tidskrift fick ett samtal med honom om bland annat varför han skrev boken.
Förståelsen av naturen förutsätter kännedom om det språk som används för att beskriva den. Det naturvetenskapliga språket innehåller mängder av universella symboler, namn och begrepp som underlättar internationell kommunikation mellan såväl forskare som intresserade amatörer. Men denna mångfald skulle bli förvirrande utan strukturer, i vilka teorier, kunskaper och fakta dessutom ordnades på ett systematiskt och begripligt sätt. I det följande uppmärksammas ett antal briljanta vetenskapsmän som skapade sådana system.
Nyligen fick regeringen två nya statsråd, men ingen av dem uppbär epitetet ”ecklesiastikminister”; ett ord som tillsammans med ”husförhör” och ”statskyrka” tillhör det förgångna. Något utanför vår tid, då i stället ord som ”koranbränning”, ”Hillsong” och ”reformförsamling” tagit deras plats. Under den gamla tiden fanns det ett stort maskineri för att valla in medborgarna religionens famn. I den nya tiden är maskinen programmerad för att optimera frihet från religionen. Ingen gång har maskineriet fungerat.
Svenska politiker debatterar ivrigt om hur samhället ska få bukt med den växande gängkriminaliteten. Olika förslag presenteras från vänster till höger och innefattar hemlig avlyssning, visitationszoner, straffskärpningar, skolkuratorer, fler fängelser, samarbete mellan olika myndigheter med mera. Men för att klara denna samhällsutmaning behövs också verktyg som delvis ligger utanför myndigheters domäner, på det mer privata planet.
När människor litar på varandra och samhällets institutioner är de mer benägna att samarbeta, engagera sig i det gemensamma och följa regler och normer. Det leder till högre välmående, minskad korruption och ökad ekonomisk tillväxt. I Grundbulten – Tillit och visionen om en liberal socialism utforskar statsvetaren Bo Rothstein en samhällsmodell där tilliten sträcker sig från det mellanmänskliga till det arbets- och näringslivsmässiga.
På många sätt var resultatet av svenskarnas val till Europaparlamentet en skräll. Övriga Europa röstade blått, Sverige röstade rött. Vårt land har bevisligen ett eget sätt att se på saker och ting. Hur står det egentligen till med den svenska EU-opinionen?
I min dator finns ett skämskuddedokument. Dokumentet uppdateras varje gång jag läst ut en bok. Sedan början av förra året har 130 böcker avslutats, mer än lika många andra kastats i soptunna eller återlämnats till biblioteket. Av totalen har tre fått betyget 10 av 10. Revolutionary Road, The Road, och Gentleman i Moskva. Nu kan ytterligare en läggas till topplistan: Det luktar pengar: ett reportage om grönt stål, tyska lyxturister och norrbottniskt revanschbegär av Gustaf Nilsson.
Dietrich (1897–1952) var nazistpartiets presschef och rikspresschef samt statssekreterare i propagandaministeriet i Tredje riket, ofta i revirkonflikt med Joseph Goebbels. Han skrev sin bok vid decennieskiftet 1950 i Landsberg-fängelset, där han avtjänade straff för brott mot mänskligheten, samma fängelse där Hitler ett kvartssekel tidigare hade författat Mein Kampf.
Det finns flera anledningar att återkomma till Axbergers bok ”Statsministermordet”. Inte för att få lösningen på mordgåtan men för att boken innehåller en mycket noggrann – och välformulerad – redovisning av hur det kunde gå så fruktansvärt fel.
Sverige har knappast haft någon avgörande internationell uppgift efter Westfaliska freden 1648, men däremot har det gjorts viktiga internationella insatser. Dit hör de olika svenska missionsprojekten.