Liberalerna har under det senaste halvåret legat under riksdagsspärren i SKOP:s väljarbarometrar. I slutet av oktober var stödet bara 3,3 procent. Sedan dess har det uppstått en diskussion om Liberalernas positionering i svensk politik. Örjan Hultåker tar en titt på hur partiet kan klamra sig fast med hjälp av taktikröster.
Den 14 november 1970, på Farsta Gymnasium, kom det avgörande klubbslaget som bekräftade att Gösta Bohman valts till ny partiledare. En personstrid som också handlade om viktiga politiska vägval hade därmed avgjorts. Inte utan uppslitande former, skriver Hans Wallmark med anledning av femtioårsjubileet.
I Sagan om välfärdens återkomst – den stora statens fall från 2004 beskrev Munkhammar ett antal faktorer som gör att den skattefinansierade välfärden står inför stora strukturella utmaningar. 16 år senare är det tydligt att Munkhammar hade rätt, skriver Isak Kupersmidt.
I demokratiska samhällen avgörs val genom folkets röster. Den demokratiska processen i USA valde president Trump år 2016. Fyra år senare, efter att alla lagliga röster räknats och verifierats, så kan samma process kräva att han frivilligt avsäger sig makten till förmån för någon annan, skriver Tanja Porcnik.
I tisdags gick medborgarna i USA till val, ett val som ofta har
beskrivits som ett ödesval, det handlade om nu eller aldrig. Det stora
engagemanget bland medborgarna märks tydligt inte minst i det höga
valdeltagandet. Valdeltagandet var det högsta på 120 år, konstaterar Margareta Cederfelt, på plats som valbevakare.
Det är lätt att blanda samman analyser med önsketänkande i ett läge när i stort sett hela etablissemanget har samma favorit, skriver Örjan Hultåker om prognoserna inför det amerikanska valet.
Precis som för fyra år sedan så har de flesta europeiska mediehus förutspått en massiv seger för demokraterna. Nu är valresultatet mycket jämnare än förväntat. Hur kommer det sig, funderar Rainer Zitelmann.
Lever man i föreställningsvärlden att människors välfärd och deras liv ska offras för att planeten ska överleva och att man själv har lösningen, underordnas demokratin snabbt de egna politiska målen, skriver Gunnar Hökmark.
Årets presidentval är inte en kamp mellan två kandidater utan ett referendum, en folkomröstning, om Donald Trump. Skall han få fyra år till i Vita huset eller skall han kastas ut, skriver Örjan Hultåker.
Det tillhör inte vanligheterna att regeringspartier skriver motioner i riksdagen. Motionen ”En öppen, obligatorisk och avgiftsfri förskola” som signerats av mer än en tiondel av den socialdemokratiska riksdagsgruppen, anförda av Anna Wallentheim, får därför förstås som en testballong, skriver Per Ewert.