Print Friendly, PDF & Email

Demokratin står på spel i eftervalets Amerika

Av Tanja Porcnik | 13 november 2020



I demokratiska samhällen avgörs val genom folkets röster. Den demokratiska processen i USA valde president Trump år 2016. Fyra år senare, efter att alla lagliga röster räknats och verifierats, så kan samma process kräva att han frivilligt avsäger sig makten till förmån för någon annan, skriver Tanja Porcnik.

Klart är att från och med nu till det att presidenten svärs in den 20 januari, 2021 så kommer det krävas många delstatsvalsförfaranden och domstolsslag i flera nyckeldelstater för att klargöra osäkerheter kring valets rösträkning.

Den demokratiska processen bygger inte bara på medborgarnas tilltro till den, utan också på deras tålamod med processer som är omfattande och tidskrävande. President Trump må således ha varit för snabb med att hävda att ”om man bara räknar lagliga röster så vinner jag lätt.”

Ett fredligt överlämmnande av makten har varit en grundläggande del av det framgångsrika amerikanska experimentet i demokrati under de senaste 200 åren. Om en president vägrade att avsäga sig makten efter att förlorat valet, så skulle det få en enormt destabiliserande effekt på samhället. Det hade inneburit att presidenten dragit med sig det amerikanska röstsystemet och demokratin i fallet. Låt oss hoppas att så inte sker.

Under tiden så måste alla lagliga röster räknas och verifieras för att officiellt klargöra vinnaren av årets presidentval i USA. Detta inkluderar alla för närvarande oräknade röster.   

Enligt Election Assistance Commission (EAC), så röstade mindre än 5% av valdeltagarna i North Carolina, Pennsylvania och Wisconsin via poströster i valet 2016. I år så har 1.2 millioner eller 21% utav invånarna i North Carolina, 2.6 millioner eller 37% av invånarna i Pennsylvania, och 1.2 millioner eller 34% av de bosatta i Wisconsin begärt att få rösta genom poströster.


Eftersom dessa röster brukar räknas efter de röster som lagts under valdagen, så började president Trumps ledning att minska för att sedan försvinna redan under valnatten mellan den tredje och fjärde november. Denna utveckling har lett till många ifrågasättanden bland de som följt den inofficiella rösträkningen, speciellt bland Trump-supportrar.

Intressant i sammanhanget är att alla amerikanska delstater har sina egna regler och lagar vad gäller bland annat poströster, och valdeltagarna måste ha dessa mycket olika regler i åtanke, speciellt de lagar som bestämmer när man senast kan skicka in förtidsröster och de som bestämmer när rösten senast måste ha kommit fram till vallokalen. Medan de olika delstatslagarna skiljer sig från varandra på många sätt, så föreskriver de alla att poströster måste vara daterade senast valdagen.

Det har rapporterats att majoriteten av de millioner poströster som lagts i år har varit för Joe Biden. Det finns två huvudsakliga anledningar till att så är fallet. För det första så tenderade Bidenväljare att vara mer oroliga än Trumpväljare för att exponeras för COVID-19 vid vallokalerna.

Trumpväljare var å andra sidan mer oroliga för att poströsta, delvis för att presidenten själv instruerat dem att inte lita på poströstsystemet utan att istället rösta personligen under valdagen alternativt lämna in sina poströster direkt till vallokalerna.

Enligt USAs federala lag är deadline för att lösa problem relaterade till elektorskollegiet den 8 december. Således har delstaterna mer än en månad på sig att samanställa rösträkningen, räta ut frågetecken, och fördela sina elektorsröster. Det amerikanska folket förväntar sig att både delstaternas och federal lag efterföljs när delstaterna bestämmer vilka elektorer man skickar till elektorskollegiet.

Istället för att tvivla på och till och med underminera den demokratiska processen så borde amerikanerna, inklusive deras president, sätta tillit till processen och förstå att det tar tid att säkerhetsställa en exakt, transparent och rättvis rösträkning för att klargöra slutresultatet.

Detta slutresultat avgörs inte av vad politiker har att säga, även om politikern i fråga är USAs president. Istället avgörs valet via medborgarnas röster, efter det att vallokalerna efterföljt delstaternas lokala lagar och regler och efter att domstolarna avgjort potentiella tvister relaterande till själva valprocessen. 

Tanja Porcnik är ordförande för the Visio Institute och adjungerad forskare vid Cato Institute. Artikeln först publicerad i The Brussels Times.

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

När postmodernismen kom till sverige/

fplus

Läs mer här

FMRS online

Osäkerhetens tid – Årsbok 2019