Femtio år i Bohmans anda



Den 14 november 1970, på Farsta Gymnasium, kom det avgörande klubbslaget som bekräftade att Gösta Bohman valts till ny partiledare. En personstrid som också handlade om viktiga politiska vägval hade därmed avgjorts. Inte utan uppslitande former, skriver Hans Wallmark med anledning av femtioårsjubileet.

Forskning och föredrag av exempelvis Stig-Björn Ljunggren – som genom åren bidragit mycket till den moderata historieskrivningen – har pekat på betydelsen av allt från dåvarande ordföranden Yngve Holmbergs behov av finna ett nytt avgassystem till bilen denna avgörande dag till Staffan Burenstam Linders besked om att han kunde vara vice även i samband med ett skifte.

Snarast var allt detta inslag på en förändringens väg som anträtts tidigare med sådana hållpunkter som namnbytet 1969, med den då framtagna kompromissen mellan de två huvudförslagen moderaterna och samlingspartiet. Den första partifärgen som var röd kom sedan ganska kvickt att ersättas av blått. Och bitvis skapade det konvulsioner att beteckningen ”höger” övergavs. I min egen partiförening i Ängelholm berättades tidigare om hur den kraftfulla socialt engagerade konservativa företrädaren doktorinnan Bauer hade deklarerat att detta skulle ske över hennes döda kropp. Hon överlevde, och så även partiet.

Med 50, 60 års distans till allt det inträffade finns en uppenbar risk att mycket förvandlas till det anekdotiska. De små historierna hjälper dock till att sprida interiörer och känsla för vad som inträffat. Men valet av Gösta Bohman och hela den politiska förnyelsen bör tas på det allvar som det förtjänar. Det var en imponerande uppvisning i hur den liberalkonservativa legering till slut skapades som utgjort moderaternas kärna sedan dess, och som medverkat till framgångar. Att ett nytt idéprogram nu tas fram med rubriken ”Frihet och ansvar” är passligt samtidigt som så många kopplingar kan göras till Gösta Bohman för 50 år sedan.

Det är också så han bör användas i dag. De frågor och förhållningssätt han gjorde till sina har fortsatt stor relevans i vår samtid. Och liberalkonservatismen är troligtvis mer fruktbar för borgerligheten än på länge.

För Bohmanfonden som ska stimulera till idédebatt var tanken på många sätt att runda av vad som skulle bli ett händelserikt år med seminarium och ideologisk diskussion lördag 14 november 2020. En uppfart till detta har ju också skett genom den artikelserie Svensk Tidskrift ansvarat för som inleddes med en framåtsyftande text av Odd Eiken som pekade ut relevanta teman att belysa. Olika inlägg har därefter kretsat kring dessa frågor. Och kommer att ske även fortsättningsvis. Med tiden blir det en antologi med det bästa och det som berör. Pandemin har dock medfört kraftiga begränsningar. Under året har en stor sammankomst tack och lov kunnat genomföras i mars med tal av Ulf Kristersson och Birgitta Lundin och ett genomarbetat och uppskattat tacktal av Olof Ehrenkrona som blev mottagare av det stipendium på 25 000 som delas ut till Gösta Bohmans minne. Därefter har allt utåtriktat och som byggt på publik legat nere. Förhoppningen är därför att den 14 november nu snarast blir upptakten till ett år i den förre partiledarens anda som under 2021 sedan kan komma att innehålla både ett större idéseminarium som presentation av antologin.

Den diskussion som börjat kring förslaget till nytt idéprogram för moderaterna visar på det stora och breda intresset som finns bland medlemmar för ideologi. Andra kan måhända skämmas för sina ursprung, inom M finns snarast en glädje och lust att resonera kring viktiga strömningar. Och hur goda idéer sedan omsätts i praktiken. Gösta Bohman kan på många sätt ses som teoretikern och taktikern men han ledde ett parti som i samband med allmänna val kom att stärka sin ställning och erövra positioner. Allt från 1976 och den första borgerliga regeringen sedan 1930-talet över till stora framgångar lokalt i kommuner och landsting. En utveckling som förstärktes under 1980-talet.

Det finns alltid en plats för det anekdotiska. Och få politiker har skapat så många berättelser om sin person som reservofficeren, handelskammardirektören och bokläsaren Gösta Bohman. Men den verkliga gärningen är att fortsatt vara relevant och en ideologisk fixstjärna 50 år sedan det avgörande partiledarvalet. Det gör att datumet 14 november på inget sätt kan förbigås med tystnad.

För att markera dagens betydelse har genom Bohmanfondens försorg en film tagits fram med moderaternas partiledare Ulf Kristersson som lanseras just 14 november klockan 12. En hälsning som understryker Gösta Bohmans och liberalkonservatismens betydelse. Därmed stängs ingen dörr till det som skedde på Farsta Gymnasium för 50 år sedan utan öppnas fönster mot morgondagens levande idédebatt.

Hans Wallmark är riksdagsledamot för moderaterna och ordförande i Bohmanfonden