Politik & ekonomi

Debatten om vaccin och exportförbud visar med tydlighet en sak. De transatlantiska ekonomierna är djupt integrerade med varandra. Att inleda handelskrig med exportförbud för vaccin skulle leda till exportförbud för alla de komponenter som krävs för framgångsrik produktion. I stället måste våra ekonomier vara öppna för varandra. Annars kommer de två största demokratiska aktörerna i världen var och en ställas i beroende till andra krafter, skriver Gunnar Hökmark.

Den svenska skoldebatten illustrerar den stora skillnad som finns mellan vanliga människors val och syn på friskolor och den bitvis högljudda kritik som kan höras om friskolor. Såväl föräldrar, elever som lärare är mer nöjda med sin skola om den är en friskola jämfört med om det är en kommunal skola, skriver Ulla Hamilton.

SD-sympatisörernas attityder, värderingar och preferenser begränsar Sverigedemokraternas möjlighet att bedriva utpressning mot Moderaterna och Kristdemokraterna i en regeringsförhandling, skriver Örjan Hultåker.

En valobservation under Covid-19 medför självklart utmaningar men är viktig att genomföra. Det finns åtskilliga exempel på hur regeringar beskär demokratin under rådande pandemi, rapporterar Margareta Cederfelt från Sofia.

Under brinnande pandemi kämpade en liten skara västeråsare för att rädda sin flygplats från nedläggning. Anna Hård af Segerstad skriver om kampanjen – och segern – som kan utgöra en nystart för diskussionen om de regionala flygplatsernas betydelse.

Debatten om demokratins villkor borde trots allt vara ett område där sans och balans kunde få en ny chans. Så har dess värre inte alls blivit fallet. Snarare tvärtom, skriver Mats Fält.

Hur trohet mot ”den värdegrund som gäller” skulle kunna påverka svaret på en vetenskaplig forskningsfråga är svårt att inse. Finns det verkligen svar som är förbjudna som stridande mot värdegrunden hur vetenskapligt säkra de än må vara? På vem ankommer det att utfärda och övervaka sådana förbud? Stig Strömholm funderar över den forskningspolitiska propositionen.

Pandemin prövar sammanhållningen och tilliten. Den 16 mars hölls en extrainsatt riksdagsdebatt om gränshinder i Norden och särskilt situationen i gränsregionerna. För att återupprätta förtroendet för samarbetet måste arbetspendlingen och gränshandeln prioriteras från politiskt håll. Covid-19 visar även att vi måste fördjupa samordningen kring säkerhet, försvar och civil beredskap, skriver åtta moderata företrädare för Nordiska Rådets svenska delegation.

Har svenskarna så stor tillit till regering och myndigheter att landet kan utforma en strategi som bygger på den tilliten? Frågan är komplex och det finns inte något entydigt svar, skriver Örjan Hultåker.

Nyligen röstade riksdagen för EU:s långtidsbudget och återhämtningsfond. Det är illa nog att överenskommelsen går på tvärs med svenska intressen, fördubblar EU:s utgifter, leder till kraftigt ökad svensk avgift, ger EU rätt att emittera skuld samt öppnar för beskattningsrätt. Till detta kan lägga ytterligare ett avgörande problem: att rättsstatens principer undermineras av detta avtal, skriver Charlie Weimers.