Print Friendly, PDF & Email

Parlamentsval i Bulgarien

Av Margareta Cederfelt | 9 april 2021



Organisationen för Säkerhet och Demokrati Parlamentariska församling (OSSE PF), Europarådet och Organisationen för Demokrati och Mänskliga Rättigheter (ODHIR) observerade gemensamt det Bulgariska parlamentsvalet den fjärde april. En valobservation under Covid-19 medför självklart utmaningar men är viktig att genomföra. Det finns åtskilliga exempel på hur regeringar beskär demokratin under rådande pandemi. Liksom exempel på hur den politiska oppositionen växer under pandemin, men valresultat manipuleras och medborgare brutalt slås ned när de kräver demokrati.

I Bulgarien försiggick valet av en tre månader lång proteströrelse riktad gentemot regeringen. Den dominerande frågan under proteströrelsen handlad om korruption. Krav riktades mot den politiska ledningen om att stoppa korruptionen. Såväl vänster- som högerpartier deltog i demonstrationerna i Sofia och framförde krav på att regeringens och överåklagarens avgång, tidigarelagt parlamentsval och reformering av det juridiska fundamentet. Demonstrationerna upphörde i början av november 2020 när pandemilagarna skärptes och antal deltagare i folksamlingar begränsades.

I augusti presenterade statsminister Borisov ett lagförslag till en konstitutionell reform men förslaget fick inte stöd i parlamentet och kritiserades starkt av Venedigkommissionen. En förändring av konstitutionen kommer med största sannolikhet att bli en fråga för det nyvalda parlamentet.

Slutsatserna från valobservationen i Bulgarien är att valet genomfördes väl men att regeringspartiet tillskansat sig ett övertag i valrörelsen genom att missbruka offentliga resurser och media. De påpekande som gjorts vid tidigare valobservationer för att anpassa Bulgariens vallagar har endast implementerats i ringa omfattning. Lagförändringar har även genomförts utan lagstadgat förarbete, ett exempel på en central reform som genomförts utan föregående beredning är införandet av den så kallade maskinella röstningen. Det finns behov av förändringar i vallagarna för att dessa skall leva upp till de standarder som Bulgarien signerat i vid sitt medlemskap i OSSE och även för medlemskapet i EU.

En styrka i parlamentsvalet var att ett stort antal partier medverkande. Dock skilde sig partiernas förutsättningar under valrörelsen sig åt. Speciellt viktigt att notera är mediesituationen i Bulgarien. Ägande och ansvarig utgivare är ofta relaterat till den politiska majoriteten vilket har återspeglats i nyhetsrapporteringen. Den vinklade nyhetsrapporteringen medförde svårigheter för väljarna att bilda sig en informerad uppfattning om vad de olika alternativen i valrörelsen stod för Det finns även bevis för att journalister utsattes för påtryckningar från medarbetare i regeringskansliet om vad och hur de skulle skriva. Det förekom också att journalister utsattes för hot om våld. Våld utfördes även i vissa fall.

Korruption är ett utbrett problem i Bulgarien och en central fråga under valrörelsen. Ur ett politiskt perspektiv framstår arbetet med att bekämpa korruptionen som en läpparnas bekännelse. Alla ledande politiker säger sig vilja stoppa korruptionen men inget seriöst politiskt arbete för att korruptionen skall upphöra pågår.

I Bulgarien finns en tradition av röstköp, framför allt i socialt utsatta områden med hög arbetslöshet, låga inkomster och låg utbildningsnivå. Problemet med röstköp borde vara en högt prioriterad fråga för såväl politiker som rättsväsendet att råda bukt med. Först och främst för att handlingen är olaglig men också för att röstköp undergräver förtroendet för politik och rättsstatens principer.

Tonläget var högt under valrörelsen, fokus låg mer på kandidaternas person än partiernas budskap. Att fokuset under valrörelsen förändrats från partipolitik till partipersoner är en utveckling som jag tycker mig notera som en pågående trend världen över. Personligen finner jag den negativ. Hur skall väljare kunna bilda sig en uppfattning om ett partis politik och politiska intentioner när politikerna utvecklas till ”influensers”?

6,7 miljoner bulgarer var röstberättigade i söndagens parlamentsval. Valrörelsen var starkt präglad av Covid-19 och medförde begränsningar för valkampanjen. Valkampanjen var framför allt synlig i media, kommersiell reklam och social media. Många bedömare uttryckte oro för att valdeltagandet skulle bli mycket lågt, dels på grund av politisk trötthet men också på grund av rädsla för Covid 19. Valdeltagandet i Bulgarien är normalt lågt, ofta ca 55 procent. Nu utrycktes oro för att valdeltagande runt 35 procent vilket skulle medföra bristande legitimitet för parlament och regering. Valdeltagandet blev cirka 40 procent, vilket är högre än beräknat men fortfarande lågt.

Valdagen genomfördes under omfattande covidrestriktioner som till största del tillämpades, exempel på restriktioner var att fönster eller dörr i direkt anslutning till utomhusmiljö skulle vara öppet under hela valdagen, ytor i vallokalen desinficeras varje timme, 1,5 meters avstånd, inga köer tilläts i vallokalen, 1,5 meters avstånd mellan alla personer som vistades i vallokalen, obligatoriskt munskydd. Spritning av händer vid passage in och ur vallokal. Trängseln var stundtals omfattande utanför vallokalerna. Bulgarien har näst högst covidrelaterade dödstalen i EU och rapporterar ca 4000 nyinsjuknade per dag, andelen vaccinerade personer är ca fem procent och lägst i EU.

Valprocessen framstod under valdagen som transparent. Det traditionella röstandet med pappersvalsedel var kompletterat med möjlighet att rösta på en stationär dator i vallokalen. En fråga som inte diskuterades i valrörelsen var det faktum att datorerna inklusive programvara ägdes av privata företag och inte av valmyndigheten. Det ryktades om att regeringsföreträdare hade relationer med de företag som ägde datorerna. Ledande personers relationer med företag vars produkter är involverade i valrörelsen bör enligt min uppfattning utredas och lagstiftning som rör relationerna utvecklas.

OSSE:s kontor i Sofia arbetar med att stödja Bulgarien i dess arbete med implementeringen av OSSE:s principer om demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer. Även OSCE PA och Europarådet erbjuder Bulgarien sitt stöd. Det som behövs för att uppnå en förändring är ledande politikers politiska vilja. Sommarens och höstens demonstrationer visar att befolkningen vill ha en förändring. Stödet för EU är omfattande i det bulgariska samhället. Bulgarerna ser EU som en garant för att landet skall utvecklas till en fullvärdig rättsstat med respekt för rättsstatens principer och stopp för korruptionen. Klarar EU, Europarådet och OSSE av att möta bulgarernas tilltro? Jag önskar att jag kunde svara med ett rungande ja. Bulgarien lider fortfarande av de övergrepp som landet utsattes för under kommunismen. Ett fritt demokratiskt land baserat på rättsstatens principer och marknadsekonomi bör kunna stå upp för medborgarnas rättigheter och skyldigheter och inte skydda missbruk av position och makt.

Bulgariens parlamentsval 2021 är genomfört, sex partier har valts in till parlamentet, inget parti har egen majoritet. Nästa steg i den demokratiska processen om vem som skall leda landet har nu tagit vid – regeringsförhandlingarna. Förhoppningsvis kommer de frågor som många bulgarer sätter högt på den politiska dagordningen att prioriteras av den kommande regeringen och i dess regeringsförklaring.

Margareta Cederfelt är riksdagsledamot (M) och vice President i OSSE PF

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

När postmodernismen kom till sverige/

Läs mer här

Samtida röster om konservatism