Litar svenskarna på regeringen?

Har svenskarna så stor tillit till regering och myndigheter att landet kan utforma en strategi som bygger på den tilliten? Frågan är komplex och det finns inte något entydigt svar, skriver Örjan Hultåker.

I ett avseende är tilliten mycket stor. Det gäller sanningshalten i den information som kommer från regeringen och myndigheterna. SKOP har vid flera tillfällen ställt frågan, ”Tror du att myndigheterna och regeringen överdriver eller döljer ris­kerna med coronavirus för personer som du? Eller ger de en korrekt och sann beskriv­ning?”

Fortfarande efter mer än ett år med pandemin så litar de flesta svenskarna i stor utsträckning på att informationen är sann. Det är få som beskyller regering och myndigheter för False News.

I februari 2021 var det 79 procent som ansåg att riskerna beskrivs korrekt och sanningsenligt. Men några (7 procent) anser att riskerna överdrivs och nästan dubbelt så många (13 procent) tror att myndigheterna och regeringen döljer riskerna.

Det finns dock ytterligare en politisk dimension som påverkar tilltron. Tilltron till infor¬ma¬tionen är störst bland dem som sympatiserar med regeringspartierna eller med deras stödpartier.

Bland Sverige¬demokraternas sympatisörer är det bara en minoritet som tror att risk-informationen är korrekt och sann, och det är grupper som brukar vara kritiska till vad de uppfattar som samhällets elit. Nästan tvåa av fem tror att regeringen döljer riskerna. Sverige¬demokraternas sympatisörer tror också i större utsträckning än andra att riskerna överdrivs.

Men tilltron är inte bara en fråga om sann information. Den svenska strategin base-rad på tilltro förutsätter också att medborgarna litar på att regering och myndig-heter agerar på ett ansvarsfullt sätt som minimerar riskerna för smitt¬spridning. Och i det fallet får den politiska dimensionen stort genomslag.

Tilltron till de vidtagna åtgärderna är betydligt större bland rödgröna sympatisörer än bland de svenskar som stöder oppositionen. Stödpartiernas (L och C) sympati-sörer intar en mellanställning.

Även när det gäller tilltron till den av regeringen valda strategin för att bekämpa Coronapandemin varierar tilltron starkt mellan olika grupper i samhället.

Pandemibekämpning skiljer sig därmed inte från tilliten när det gäller andra områ-den inom den politiska sfären. De flesta svenskar tror att regering och expert-myndigheter lämnar korrekt information om arbetslöshet, konjunkturer och skatteutfall. Men samtidigt kan många (i synnerhet oppositionens väljare) sakna tillit till den förda ekonomiska politiken.

Av avgörande betydelse för tilliten är också hur medborgarna upplever att ansva-riga politiker och myndighetspersoner själva gör för att bekämpa pandemin. Det gäller i synnerhet i vilken utsträckning de själva följer de regler som de vill att andra svenskar skall följa.

När SKOP i slutet av februari frågade, ”Vad tror du? I vilken utsträckning förekommer det att politiker och myndighetsrepresentanter själva bryter mot de regler som de vill att andra svenskar skall följa?”

En majoritet (63 procent) tror att det officiella Sveriges företrädare själva bryter i mycket eller ganska stor utsträckning mot de regler som de vill att vanliga medborgare skall följa.

Det är en tydlig varningssignal om att tilliten är långt ifrån total. Även bland regeringspartiernas egna sympatisörer är det många som tror att politiker och myndighetsrepresentanter bryter mot reglerna i mycket eller ganska stor utsträckning: 41 procent av S-sympatisörer och 49 procent av Mp-sympatisörer.

I en strategi för smittbekämpning som har drag av social ingenjörskonst blir också rättvisefrågan viktig för att skapa tillit. SKOP frågade, ”Det ställs olika krav på oli­ka grupper om att avstå från olika aktiviteter. Tycker du att kraven är rättvist för­delade eller drabbas vissa grupper orättvist hårt.”

En majoritet (61 procent) anser att vissa grupper drabbas orättvist hårt.

Särskilt intressant är att av dem som anser att vissa grupper drabbas orättvist hårt så är det bara en minoritet (15 procent) som anser att de själva tillhör gruppen av orättvist drabbade. Samhällssolidariteten härskar men många tvivlar på rättvisan i de vidtagna åtgärderna.

Slutsats 1: Tillit är inte bara en fråga om sann eller falsk information. Det krävs mer för att medborgarna skall agera som regering och myndigheter vill.

Slutsats 2: Inför en påsk med stigande smittspridning är det viktigt att även reger-ingen och myndighetsrepresentanter själva följer de regler som de vill att övriga medborgarna skall följa.

Örjan Hultåker är docent och vetenskaplig ledare för SKOP