Noterat

På onsdag firar Timbro 40 år som tankesmedja. Svensk Tidskrifts redaktion sänder jubilaren sina varmaste gratulationer.

”I valmanifestet hette det bl a: ”De svårigheter Sverige står inför fordrar enligt vår mening en vilja till samarbete för att kunna mötas framgångsrikt. Arbetet för en liberal politik har alltid bedrivits med stor beredskap att lyssna på andra och ta vara på
möjligheter till samförstånd. Vi avvisar förlegade klasskampsparoller, snäv intressepolitik och den felaktiga föreställningen att svenska folket står mot varandra i två politiska halvor, utan möjlighet till praktisk samverkan över dessa gränser.”
Men de båda blocken finns där – och den som befinner sig däremellan riskerar att malas sönder. Detta är folkpartiets dilemma och det främsta skälet till partiets nuvarande kris.”

Tack vare en generös donation har Svensk Tidskrift kunnat komplettera och utöka sitt arkiv – men årgång ett gäckar oss fortfarande.

”Men precis som 1900-talet går socialismen nu mot sitt slut. I dag lever socialismen ingenstans som politisk inspirationskälla och förebild, som den tidigare gjort. Detta beror inte på att dess drömsamhälle varit svårt eller omöjligt att uppnå. Nej, det står alltmer klart att orsaken i stället återfinns i de socialistiska idéerna som sådana. Det socialistiska idealsamhället är helt enkelt inget drömsamhälle, just därför att själva idealen är felaktiga och bygger på helt förkastliga förutsättningar.”

I veckan ifrågasattes ett Twitterkonto som enligt presentationen tillhörde en man aktiv i ett av de mindre borgerliga partierna. Stämmer det är i så fall inte vare sig första eller sista gången någon inte är den de utger sig för att vara på Twitter, men det är en påminnelse om att det inte bara är äggkonton vi ska vara misstänksamma mot, skriver Amanda Wollstad.

”Mitt i välfärdsstaten med dess enorma satsningar på offentliga utgifter och program för den sociala tryggheten råder social misär. Detta kan tyckas förvånande med tanke på förvissningen om socialpolitikens förtjänster och möjligheter. I själva verket är en förklaring till missförhållandena just denna politik och det enkelspåriga och överdrivna synsätt, som präglat den och som dominerat efterkrigstidens sociala strävanden.”

För en opinionsskribent är regeringsförhandlingar lika delar välsignelse och förbannelse. Det händer något hela tiden, men sällan resulterar det i något handfast att analysera. När media tvingas koka soppa på en spik förstoras varje blick upp till en förstanyhet, och sprickor anas efter varenda kaffekopp, skriver Amanda Wollstad.

På söndag är det val i Bayern. Mycket talar för att det blir ett historiskt val så till vida att regerande CSU kommer att behöva söka stöd från ett, eller till och med två, andra partier för att regera vidare. Anders Ydstedt ger sin bild av läget efter ett besök på plats i München.

”Fyra partier med olika bakgrunder fann samhörighet i en frihetlig idégemenskap. De formulerade samhällsproblem och hittade lösningar. Tillsammans blev de svenska mästare i att samarbeta politiskt. Jämför gärna med de rödgröna partierna inför valet 2010, där samarbetet upphörde i samma stund som valförlusten var ett faktum. Jämförelsen med nuvarande regering och dess stödparti behöver knappt ens göras.”

I veckan är det 35 år sedan den stora manifestationen mot löntagarfonder den 4 oktober 1983. Svensk Tidskrift uppmärksammade 30 årsjubiléet med en serie, ett välbesökt seminarium och boken ”Sista försöket att socialisera Sverige? 30 år efter löntagarfondsstriden”. Men det privata ägandet måste således ständigt försvaras från nya hot, skriver Anders Ydstedt.