Noterat

I en tid då politikens gränslöshet tagit ny fart spelar liberalkonservatismen en viktigare roll än på länge, menade Olof Ehrenkrona under det samtal Svensk Tidskrift arrangerade i somras.

”Därmed anknyter man till den så kallade institutionella skolan, som betonar betydelsen av hur de grundläggande spelreglerna är utformade i ett samhälle. Alldeles korrekt påpekas det att dessa får effekter även på det ekonomiska området. Orsaken till senare decenniers svaga utveckling av levnadsstandarden i Sverige i förhållande till jämförbara länder kan tveklöst spåras till ett hårt skattetryck och ett föga produktivitetsfrämjande bidragssystem, som i sin tur går tillbaka på konstitutionella arrangemang utmärkande för Sverige.”

Skolstarten står för dörren, skyltfönstren svämmar över av pennskrin och ryggsäckar, och i städernas ytterområden brinner bilar. Förövarna är ofta unga, men har redan gedigna kriminella karriärer. Amanda Wollstad funderar över hur vi ska hantera barn som begår grova brott.

Före sommaren arrangerade Svensk Tidskrift ett samtal om liberalkonservatism i Stockholm. Bland annat medverkade Nya Moderaternas partisekreterare Gunnar Strömmer, som också tog sig tiden att utveckla sina tankar om liberalkonservatism framför kameran.

”Känslor är viktigare än fakta. Konflikt skapar intresse. Varje historia förutsätter en protagonist och antagonist. Polarisering, tillspetsning, förenkling. De utomparlamentariska grupperna agerar som om de gått varje tillgänglig medieträning hos landets pr-byråer.”

Ett ovanligt mörkt Almedalen är (nästan) över och sommarstiltjen lägrar sig över opinionssverige, undantaget de trogna partiarbetare som åkt på att rådda valkampanjen under sommarveckorna. Svensk Tidskrift tror dock att vila, återhämtning och kulturinhämtning är en förutsättning för att orka kämpa för det öppna samhället – och förespråkar långa, lata dagar med än längre böcker.

Nu finns Svensk Tidskrifts årsbok för 2017, vårt 106:e år sedan grundandet, ute i handeln. Boken ger en bild av vår publikation, men också av Sverige och den svenska borgerligheten under året som gått. Ett tidsdokument som vi hoppas kan bidra med några pusselbitar till den framtida debatten.

”Fanns det någon anledning över huvud taget att ändra lagstiftningen kring sjöfylleri? Svaret är nej, med tanke på att det är många människor som är ute på sjön sker inte mycket olyckor. Dessutom har inte den nya lagen inneburit någon förbättrad olycksstatistik. Den tidigare lagen reglerade redan det grova sjöfylleriet. Att kalla det för fylleri att ha strax över 0,2 promille i blodet är på gränsen till absurt.”

I veckan bjöd Svensk Tidskrift in till seminarium om liberalkonservatism i Stockholm. Ett avbrott från, eller kanske ett välbehövligt komplement till, den dagsaktuella debatten där politiska sakfrågor ställs mot varandra. Kalle Bäck sammanfattar ett samtal om ideologi, mening och mål.

”Varpå beror det månne, att det är så svårt att just i fråga om nykterheten få en endräktig opinion i Sverige? Det lär ju vara så, att vi svenskar eller vi nordbor ha ett välgrundat rykte för väldighet i vårt umgänge med alkoholen. Våra utlandspräster världen runt kan bestyrka, att av tre spritberörda individer utomlands, minst en är skandinav. Själv såg jag i Argentina under 7 veckor trenne. Den ene var indian, den andre en svensk sjöman och den tredje en svensk tvättgumma. Vi få kanske stå för vårt rykte, till dess vi kan motbevisa det i handling.