Noterat

B-filmskorrespondenten har sett Staffanstorps omtalade reklamfilm, och glädjs åt de uppenbara blinkningarna till en dansk kultfilmsklassiker.

”New York är ett mycket gott exempel på en stad som lyckades att vända en negativ samhällsutveckling med hjälp av en stark och lokalt förankrad polisiär närvaro. De arbetade enligt det som inom kriminologin kallas för broken windows-teorin, som argumenterar för att obeivrad mängdbrottslighet tenderar att eskalera till grövre brottslighet.”

Inför 30 års-jubileet av Berlinmurens fall presenterar ZDF en ny dramadokumentär i tre delar om DDRs sista år, ”Preis der Freiheit”. Der Spiegel skriver i en kritisk recension att iscensättningen är för konventionell för att klassificera ”Preis der Freiheit” som en riktig TV-höjdpunkt. Jag är benägen att säga det motsatta, skriver Anders Ydstedt. Iscensättningen är genial!

”I en av sina mera kända pamfletter, Staten och revolutionen, författad under den ödesdigra sommaren 1917, förutspådde den store Lenin att penningekonomin skulle komma att kollapsa och att staten skulle vittra bort. Därefter skulle kommunismen inträda. Mot bakgrund av den senaste tidens utveckling i Sovjetunionen, kan det tyckas som om Lenins ideer nu slutligen, efter 73 års fördröjning, skulle vara på väg mot sin fullbordan.”

Idag presenterar Svensk Tidskrift stolt den första delen av Hannes H. Gissurarsons essä om nordiska liberala föregångsmän. Vi hoppas att det ska leda till en bredare diskussion om det nordiska idéarvet, skriver Anders Ydstedt.

”Att få fram arbetslöshetssiffror i Sverige brukar inte vara lätt. Sekreterare Anders Arfwedson benar upp problemen med de olika sätten att sysselsätta arbetslösa och med frågan om vilka som skall räknas till dessa. Han diskuterar också sysselsättningen, både till arten, där socialdemokrater och borgerliga har olika ideal, och till graden. Sist framställer han en hädisk fråga: behöver verkligen alla människor slita i förvärvsarbete från morgon till kväll för att vi skall bli lyckliga?”

”De enskilda medborgarnas valfrihet har därmed inskränkts kraftigt medan politikernas makt ökat. Socialdemokraterna har byggt ett samhälle där staten beskattar medborgarna så hårt att de flesta inte har råd att välja annan vård eller omsorg än den staten och kommunerna erbjuder. De utlämnas till den politiska sektorn – när sjukvård, barnomsorg eller äldreomsorg inte fungerar finns inga möjliga alternativ. I socialdemokraternas Sverige är det bara de som har råd att själv betala för icke subventionerad vård och omsorg som kan slippa köer och välja fritt.”

I sorgearbetet efter alliansen är det få som kommer ihåg att den var ett svar, förvisso briljant men ändock, på socialdemokratins dåvarande åsiktskorridor som stipulerade att de borgerliga partierna aldrig kan regera tillsammans, skriver Anders Ydstedt.

”Det finns därtill betydande risker med att ett jätteföretag som Vattenfall är statligt ägt. Staten kommer alltid att kunna uppfattas som partisk i frågor som gäller kraftnäten, kärnkraften, alternativ energi etc när man samtidigt har ekonomiskt viktiga intressen i en stor aktör.

”Den lugna betänksamheten, sinne för kontinuiteten och pietet för traditionen höra mera hemma i en sådan församling än moderna för dagen och den explosiva självhävdelsen. Den »akademiska» prägeln blir sig i viss mån alltid lik. För icke länge sedan kunde man iakttaga, hurusom även en gammal rabulist, som i ungdomen vägrade föra orden »konungen och fäderneslandet» på sina läppar, såsom direktör i Svenska akademien uttryckte sig i artiga rojalistiska allokutioner och rörde sig i sirliga gamla former.”