I dag presenteras en ny antologi i Örebro. I boken reflekterar ett antal skribenter över Gösta Bohmans tankegods, fast i en nutida kontext. Antologin tar sin utgångspunkt i Gösta Bohmans idévärld. Inte så mycket återblickande som vad hans val av politiska stridsfrågor har för relevans och betydelse för vår tid.
”Jag var själv under denna tid förmodligen en av de hårdaste kritikerna av såväl kommissionens grundläggande mot gängse rättssäkerhetsprinciper stridande tankegångar som de konkreta förslag dessa byggde på. Bland utredningens många, med allmänna moraliska handlingsnormer oförenliga åtgärder må här blott nämnas tillkomsten av en informationsskrift – en angivarebibel – för de anställda som däri uppmanades kontrollera och ange den egna arbetsgivarens handlande i mellanhavanden med statsmakten och myndigheter.”
Det finns idag ingen som kan hävda att vi genom vår alliansfrihet står neutrala eller utanför den konflikt som Ryssland skapat. Att ”200 år av alliansfrihet har tjänat oss väl” är inget argument när världen har förändrats. Stabiliteten i vår del av världen är redan rubbad av rysk aggression och Sverige står inte längre utanför. Därmed blir frågan om svenskt Natomedlemskap en oundviklig fråga om att välja mellan allianslöshet eller medlemskapets skydd.
Välfungerande demokratiska institutioner stärks av konstruktivt ifrågasättande. Men det glödande självhat som under en längre tid har riktats mot den liberala demokratins institutioner har försvagat och eroderat våra system inifrån. Wokeismen har inneburit att universella, principiella resonemang och mätbara fakta blivit underordnade kollektiv identitet och tillhörighet.
Sovjets invasion av Afghanistan på julafton 1979 forcerades igenom av Politbyrån trots att militären hissade varningsflagg. Väldigt fort grusades förhoppningarna om ett enkelt förlopp. Stödet för kriget sjönk i takt med att likkistorna skickades hem. Västvärldens stöd till gerillatrupperna var inte oväsentligt för utgången. Trots att Moskva tidigt insåg felkalkylen tog det tio år och 15 000 döda soldater innan kriget var över.
Fram till nedläggningen av frivilliga skytterörelsen 2009 var idén om att en skjutskicklig civilbefolkning var till nytta för landets försvar en del av den svenska försvarsdoktrinen. Kan invasionen av Ukraina leda till attintresset för denna verksamhet åter vaknar? Opinionsmätningar visar att intresset från allmänheten finns, men finns det politiska?
Naiviteten är total. När Ukraina, och i förlängningen Sverige, omfattas av Putins intressesfär oroar sig KG Hammar med flera för att Natos inflytande skulle öka i Norden. De oroar sig för att det även i Sverige skulle finnas en motkraft som kan stoppa Putins militärkolonner från att rulla in och beskjuta huvudstaden och dess regering.
Idag har Stade plötsligt blivit aktuellt i storpolitiken igen. Det är ett av de alternativ som nämns som möjlig plats för två nya terminaler för import av flytande gas – de andra är Wilhelmshaven och Brunsbüttel. Syftet är att minska beroendet av import från Putins Ryssland. Enligt planerna ska anläggningarna i bästa fall kunna tas i drift redan under 2026.
