Politik & ekonomi

Efter snart ett halvår som präglats av covid-19 kan vi se fram emot en politisk höst som har norma­li­serats, skriver Örjan Hultåker.

Bayern går i väntans tider. Ska delstatens mycket uppskattade ministerpresident Markus Söder faktiskt bli Tysklands näste kansler? Kommer CDU att släppa posten till det tidvis bångstyriga systerpartiet i söder? Och skulle det göra någon skillnad? Mats Fält funderar över den tyska borgerlighetens framtid.

Den senaste tiden har regeringen skjutit skarpt mot jägarkåren. Ett försök till överimplementering av EU:s vapendirektiv och en proposition om tillståndsplikt på vapenmagasin finns bland de jägarfientliga förslag som lagts fram. Förslag som endast drabbar laglydiga vapenägare, skriver Pia Clerté.

Does liberalism owe its existence to Christianity? That was the guiding question when Svensk Tidskrift and Timbro hosted a reading group on Siedentops “Inventing the individual” this summer. The group was led by Professor Daniel Klein, and Peter J Olsson has interviewed him to learn more.

Den svenska coronastrategin är omstridd, också utanför landets gränser. Vem som har rätt lär framtiden utvisa, men Sverige särskiljer sig också genom sitt självklara avfärdande av en lockdown som ett otillbörligt ingrepp i den individuella friheten. Det är en svårbegriplig ståndpunkt, skriver Benny Carlson.

Ingen som i någon mån följer utrikespolitik kan ha undgått att lägga märke till utvecklingen i Vitryssland. Just nu är både det rådande läget i landet och framtiden mycket oklar. Men även om det inte går att bedöma hur maktkampen mellan Aleksandr Lukasjenko och den vitryska oppositionsrörelsen kommer att avlöpa, eller hur det kommer att gå sedan, går det nog att se vilka frågor och faktorer som kommer att vara avgörande, skriver Gustaf Lewander.

Redan 1987 försökte Joe Biden kandidera till presidentposten. Han presenterade sig då som en politiker i mitten av amerikansk politik och som demokratisk kandidat kritiserade han egenintresse och överdriven individualism. Känns tongångarna igen, undrar Örjan Hultåker.

Bortom pandemin väntar de uppskjutna avtalsförhandlingarna samt LAS-frågan. Men oavsett utfallet av hur dessa frågor kommer att hanteras tror jag det finns all anledning att fundera över hur relationerna på arbetsmarknaden kommer att gestalta sig i ett mera övergripande perspektiv, skriver Janerik Larsson.

Tryckfriheten har för många ansetts vara en svensk paradgren, inte minst eftersom Sverige fick sin första tryckfrihetsförordning redan 1766. Få regleringar har dock under de senaste decennierna varit lika utredda och föranlett så många hätska diskussioner. En stor reform var när yttrandefrihetsgrundlagen kom för trettiotalet år sedan. Den skulle vara svaret på en ny teknisk utveckling, men bläcket hann knappt torka förrän nästa tekniska språng i form av internet vände upp och ner på allt, skriver Christina Wainikka.

EU-kommissionen, Europaparlamentet och ett stort antal medlemsstater kräver en rejäl höjning av EU:s budget för de närmaste sju åren. Det gör de alltid. Men den här gången har de haft turen att kunna skylla på en kraftfull ekonomisk nedgång som en följd av Corona-krisen, skriver Per Heister.