Print Friendly, PDF & Email

Ska även företag ha yttrandefrihet?

Av Christina Wainikka | 21 August 2020



Tryckfriheten har för många ansetts vara en svensk paradgren, inte minst eftersom Sverige fick sin första tryckfrihetsförordning redan 1766. Få regleringar har dock under de senaste decennierna varit lika utredda och föranlett så många hätska diskussioner. En stor reform var när yttrandefrihetsgrundlagen kom för trettiotalet år sedan. Den skulle vara svaret på en ny teknisk utveckling, men bläcket hann knappt torka förrän nästa tekniska språng i form av internet vände upp och ner på allt, skriver Christina Wainikka.

I dagarna kom utredningen från 2018 års tryck- och yttrandefrihetskommitté. Utredningen har haft i uppdrag att se över det nuvarande tryck- och yttrandefrihetsrättsliga systemet på flera olika punkter.

Det går inte att komma ifrån att frågor kring tryck- och yttrandefrihet är mer aktuella än någonsin. Det handlar om teknisk utveckling, diskussion kring plattformars ansvar och inte minst ett helt förändrat medielandskap.

Tryckfriheten har för många ansetts vara en svensk paradgren, inte minst eftersom Sverige fick sin första tryckfrihetsförordning redan 1766. Få regleringar har dock under de senaste decennierna varit lika utredda och föranlett så många hätska diskussioner. En stor reform var när yttrandefrihetsgrundlagen kom för trettiotalet år sedan. Den skulle vara svaret på en ny teknisk utveckling, men bläcket hann knappt torka förrän nästa tekniska språng i form av internet vände upp och ner på allt.

Den lagstiftning vi har på området är allt annat än teknikneutral. I grunden är det valet av teknik som styr vilka regelverk som gäller. Ett tryckt flygblad faller in under tryckfrihetsförordningen men det kan inte en tröja med ett broderat budskap göra.

En fråga som utredningen hade att utreda var om förpackningars grundlagsskydd. Förpackningar är ofta tryckta kartonger eller har olika typer av tryckta etiketter. Eftersom tryckfrihetsförordningen är helt teknikinriktad omfattas alltså inte bara tidningar och tidskrifter utan även förpackningar.

Den här våren har alltfler hittat till näthandeln. Det är dock ändå fortfarande så att vi kunder till stora delar handlar i affärer där vi själva går bland hyllorna och väljer vilken vara vi vill köpa. Vi gör det inte bara när vi handlar mat utan även produkter som kosmetika och hemelektronik köps genom att vi själva går runt och tittar utan att få hjälp av personal.

I en sådan värld är förpackningarna ofta den enda kontakt- och kommunikationsyta som företagen har. Det är förpackningarna som kan användas för företagens storytelling om dess ursprung och ideal. Via förpackningarna kan också företag välja att kommunicera olika budskap, vilket har använts inte minst kopplat till socialt engagemang eller företags miljöarbete. För vissa företag har direkt politiska budskap kommunicerats via förpackningar. Det kan till exempel handla om att märken sätts på förpackningen för att markera att företaget stöder Pride.

Internationellt har i vissa länder införts krav på anonyma förpackningar för vissa typer av varor. I svensk rätt har det inte ansetts vara möjligt eftersom det skulle strida mot det skydd förpackningar har i tryckfrihetsförordningen. Detta kan sägas vara bakgrunden till utredningens uppdrag i den här delen.

För ett land där tryck- och yttrandefriheten är kopplad till användningen av viss teknik skulle det varit mycket svårt att lyfta ut just den här typen av tryckta objekt. Redan att börja utkristallisera en definition av förpackning skulle vara en rejäl uppförsbacke. Det är en sak med kartonger och etiketter. Men hur är det med omslagspapper för blommor?

Främst är det dock en principiell fråga om att även företag ska ha en yttrandefrihet. De måste kunna få kommunicera med kunder, och potentiella kunder, på den enda kontaktyta de ofta har – det vill säga förpackningen. Företag måste kunna få ta ställning och kommunicera den ställning de tagit, vare sig det gäller dagsaktuella frågor eller strävan efter en viss samhällsutveckling på längre sikt. Det är därför mycket glädjande att utredningen föreslår att förpackningars grundlagsskydd ska bestå.

Ska då företag få göra precis vad som helt? Nej, det är inte heller rimligt. Vi kunder har rätt att fatta medvetna beslut utan att bli lurade. Det är ju ändå redan idag så att det inte är helt laglöst land. Marknadsrätten, med bland annat marknadsföringslagen, kan ju exempelvis användas för att förbjuda vilseledande budskap.

Christina Wainikka är policyexpert för materialrätt på Svenskt Näringsliv

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

När postmodernismen kom till sverige/

fplus

Läs mer här

FMRS online

Osäkerhetens tid – Årsbok 2019