Print Friendly, PDF & Email

En någorlunda normal höst

Av Örjan Hultåker | 4 september 2020

Efter snart ett halvår som präglats av covid-19 kan vi se fram emot en politisk höst som har norma­li­serats, skriver Örjan Hultåker.

Under pandemins inledning ökade förtroendet för det ledande regeringspartiet och i de rikspolitiska väljarbarometrarna nådde Socialdemokraterna rekordsiffror. I SKOP:s rikspoli­tiska väljarbarometer för april/maj hade Socialdemokraterna stöd av 32,6 procent.

Redan i månadsskiftet juli/augusti hade det rikspolitiska stödet minskat till 28,2 procent, ett fall med 4,4 procentenheter till samma nivå som i senaste riksdagsvalet (28,3 procent).

Pandemin fick inte samma politiska genomslag i kommunalpolitiken där Socialdemokraterna i april/maj stöddes av 30,3 procent. Eftersom pandemin påverkade de kommunalpolitiska sympatierna mindre än de rikspolitiska är Socialdemokraternas kommunala tillbakagång efter sommaren mindre än den rikspolitiska. I månadsskiftet juli/augusti var det 29,2 procent som tyckte bäst om Socialdemokraterna.

I början av pandemin hade socialdemokraterna ett rikspolitiskt överskott om 2,3 procentenheter, dvs. det var 2,3 procent fler som stödde S i riks- än i kommunalpolitiken. I månadsskiftet juli/augusti har det bytts till ett underskott om 1,0 procentenhet, stödet för Socialdemokraterna var mindre i rikspolitiken än i kommunalpolitiken.

Förtroendet för regeringen var ovanligt starkt i början av pandemin. Då ansåg 68 procent att regeringen gjorde ett mycket eller ganska bra jobb. I månadsskiftet juli/augusti hade den andelen sjunkit till 49 procent.

Oberoende av rikspolitisk partisympati har det skett en minskning av den andel som anser att regeringen gör ett mycket eller ganska bra jobb.

Regeringen får dock fortfarande hög grad av godkännande från de rödgröna partiernas sympatisörer; en majoritet av dem som sympatiserar med S, V och Mp anser att regeringen gör ett mycket eller ganska bra jobb.

Ungefär en av fyra som sympatiserar med Moderaterna eller Kristdemokraterna anser också att regeringen gör ett bra jobb. Bara ett fåtal av Sverigedemokraternas sympatisörer är som vanligt nöjda med regeringens arbete.

Av betydelse inför den politiska hösten är att en majoritet av Liberalernas och Centerpartiets sympatisörer även inför hösten är nöjda med regeringens arbete; en majoritet av dem anser att regeringen gör ett bra jobb.

Det reflekterar samarbetspartiernas (L och C) nära samarbete med regeringen under corona­pandemin som har manifesterats vid ett stort antal presskonferenser och i andra sammanhang. Vid multipla tillfällen har de presenterat en gemensam politik.

Attityderna till regeringens politik speglar också den vandring som väljarna har gjort mellan de borgerliga partierna.

Inför hösten har det blivit fler som anser att Sverige utvecklas åt fel håll (58 procent) än som var fallet i under början av pandemin i april/maj (40 procent). Synen på hur Sverige utvecklas är inte bara en återspegling av pandemins utveckling utan är också en återspegling av vad svenskarna tror om landets ekonomi och sysselsättning.

De flesta svenskar (79 procent) befarar att den ekonomiska utvecklingen i Sverige kommer att bli sämre under det kommande året, 21 procent svarar mycket sämre. Ännu fler (84 procent) räknar med att arbetslösheten skall öka, 38 procent svarar öka mycket.

Det är klart att även oro för det dödliga skjutandet spelar in när det återkommande rapporteras i media.

Bland alla partiers sympatisörer har det skett en ökning av den andel som anser att Sverige utvecklas åt fel håll. Det är dock intressant att notera att det finns stora skillnader mellan partiernas sympatisörer när det gäller framtidssynen.

Som vanligt anser nästan alla sverigedemokrater att utvecklingen går åt fel håll och även bland kristdemokrater och moderater är det majoriteter som tycker detsamma.

Bland regeringspartiernas sympatisörer är det bara en av fyra som anser att utvecklingen går åt fel håll.

Inför den politiska hösten är det av särskilt intresse att Liberalernas och Centerpartiets sym­pati­sörer i stor utsträckning delar samma uppfattning som regeringspartiernas sympatisörer. Det är inom de partierna bara minoriteter som anser att Sverige utvecklas åt fel håll. Om partiledningarna skulle välja att hårt kritisera regeringen finns det en risk att deras sympatisörer inte skulle känna igen sig.

Länge rådde det borgfred om hur Sverige skulle hantera coronapandemin och efter sommaren tror en majoritet av svenskarna (53 procent) att hanteringen varken skulle varit bättre eller sämre med moderatledaren Ulf Kristersson som statsminister.

Borgfreden om pandemin har gjort att bara en minoritet av de moderata sympatisörerna (38 procent) tror att en moderat statsminister hade klarat pandemin bättre än den nuvarande. Möjligheterna att vinna väljare genom en politisering av pandemifrågan är i dagsläget liten, men det kan komma att förändras när hanteringen har utvärderats i kommande rapporter.

Normaliseringen efter sommaren framgår också av synen på vem som är bäst på att leda en regering. De rödgröna sympatisörerna tror nästan unisont på att det är statsminister Stefan Löfven.

De som sympatiserar med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna är ungefär lika övertygade om moderatledaren Ulf Kristerssons större skicklighet.

Samarbetspartiernas sympatisörer är splittrade i synen på skickligaste statsminister. Det visar på att det inte längre finns ett grundmurat borgerligt block enligt dem.

Det som började som ett samarbete för att blockera Sverigedemokraterns inflytande har löst upp blockpolitiken.

I flera avseenden är L- och C-sympatisörer splittrade i sin syn på politiken och olika sakfrågor. Det är inte nytt efter ett halvår med pandemin och den ekonomiska krisen utan är en ut­veck­ling som varit på gång sedan januariöverenskommelsen. Att deras sympatisörer är splittrade i många frågor skapar dock svårigheter för båda partierna i och med att det ökar risken för att delar av sympatisörerna skall känna sig alieneras från partiernas politik.

Den svenska pandemistrategin har baserats på en förhoppning om att svenskarna har stort för­tro­ende för och litar på regering och myndigheter. De antas följa deras råd och rekom­men­dationer. Trots det har Sverige drabbats hårdare än många andra länder.

Om Sverige skulle drabbas av en andra våg av coronan kan pandemin bli politiskt hetare än vad den var under våren. Till detta bidrar bl.a. att svenskarna, enligt sina egna bedömningar, successivt har blivit mindre följsamma till att följa Folkhälsomyndighetens regler.

I månadsskiftet juli/augusti svarade var fjärde svensk (24 procent) att de följde Folkhälso­myndighetens regler i mindre utsträckning än de gjort tre månader tidigare.

Örjan Hultåker är docent och vetenskaplig ledare vid SKOP

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

När postmodernismen kom till sverige/

fplus

Läs mer här

FMRS online

Osäkerhetens tid – Årsbok 2019