Noterat

”Arbetet avrundas i en tankeväckande essä av Claes Zilliacus, som utifrån Gilles Deleuzes och Félix Guattaris tankar om minoritetslitteraturens predikament i essän Pour une littérature mineure söker skildra den svenskspråkiga litteraturens banor. Med Kafkas osäkert trevande prosa som utgångspunkt finner han talande exempel på den frihet gentemot språkliga och genregrundade normer all minoritetslitteratur uppvisar. Det är en fascinerande skildring från Runeberg till våra dagar, som skänker hopp alla motgångar till trots om att den svenskspråkiga litteraturen i vårt östra grannland skall fortsätta blomstra.”

Generationer av svenskar – med start någonstans under åttiotalet – har fostrats i lärdomen att vår åsikt alltid är viktig, att vår vilja alltid spelar roll. Det kan vara den största otjänsten vi gjorts, skriver Amanda Wollstad.

”Trots fortsatta sanktioner från EU så är Ukraina utsatt. Ryska trupper, vapen och militär hårdvara korsar fortfarande gränsen. Även om kriget inte åter intensifierats så är konflikten i högsta grad aktiv. I skrivande stund har flera brott mot vapenvilan skett alldeles nyligen, därtill med tunga vapen.”

Armin Laschet höll ett alldeles lysande tal. Det innehöll egentligen inte mycket politik men var ändå helt enastående, en personlig historia om sin pappas arbete i gruvan, skriver Anders Ydstedt.

En god allmänbildning, tydlig intern kompass och förmåga att prestera under press – vissa grundförutsättningar krävs för att lyckas som politisk skribent. Annat går bara att lära sig genom att skriva, misslyckas, missförstås och skriva bättre. Helst innan alstren går i tryck. För det, och mycket annat, grundades SNBs Skribentskola – och det är hög till att söka till årets utbildning, skriver Amanda Wollstad.

”Hur har Ronald Reagan kunnat bli en älskad legend i sin egen tid? Fritiof Haglunds förklaring är att han har förstått symbolens betydelse för publiken. Han personifierar den amerikanska drömmen och hela världen älskar en fighter.”

I år firar Svensk Tidskrift 110 år. Vi kommer att fira jubileet löpande under året på flera sätt. Ambitionen är att det vi gör under jubileumsåret ska bygga tidskriften för framtiden, skriver Anders Ydstedt.

Diskussionen om framtidens krig får inte distrahera från dagens. När konferensens moderator frågar om vi någonsin igen kommer se väpnade konflikter om territorium, naturresurser och transportleder har vi plötsligt hoppat över flera steg i utvecklingen. Det klart att vi kommer göra det. Det klart att vi gör det. Det pågår tre sådana konflikter i Europa just nu, skriver Amanda Wollstad.

”Friheten behöver också debatteras i det större perspektivet. Den fria rörligheten för människor och varor bör naturligtvis gälla över hela klotet. Europa måste riva hinder mot omvärlden och omvärlden måste välkomnas hos oss. Vi måste vara beredda på allt det som öppenheten och globaliseringen kräver av oss. Ta tag i globaliseringsdebatten – om inte förr – inför nästa år med SvT!”

I svensk debatt belastas ordet konservativ av aktörer med mer fokus på partipolitiskt spel än på politikens sakliga innehåll. Ordet konservativ har blivit ett slagträ, inte minst hos de som anser att liberalkonservatism skulle vara en omöjlighet. Ofta kopplas ordet dessutom till enstaka smala symbolfrågor, skriver Anders Ydstedt.