Dick Harrison är inte bara spränglärd, han berättar på ett underhållande sätt. Utan att ge avkall på de mer mekaniska källkritiska metoderna använder han hela det källmaterial som finns. De arkeologiska fynden, det som finns i historiska källor, men också i det som främst är myter och berättelser.
Nu menar många att denna process gått för fort. Är det inte som att påstå att ett mål i en fotbollsmatch går för fort? 45 sekunder i stället 45 minuter.
Rysslands invasion av Ukraina hotar säkerheten i hela Europa, och särskilt I Baltikum och Norden. Ska vi säkra freden i Östersjöregionen behöver Sverige och Finland vara medlemmar i NATO, skriver de nordiska och baltiska delegationsledarna från EPP-gruppen i Europaparlamentet.
De närmaste dagarna skrivs svensk – och finsk – politisk historia. Ländernas plötsliga omsvängning kommer sysselsätta statsvetare och historiker i åratal framöver. Men det enda som räknas är resultatet.
Rainer Zitelmann, Scott Hodge, Michael Jäger, Krassen Stanchev, Johan Norberg, Hannes Gissurarson, Catarina Kärkkäinen, Ralf Schneider och Ingo Friedrich är några av talarna när Svensk Tidskrift tillsammans med Skattebetalarnas förening är värdar för European Recource Bank meeting i Stockholm den 6-8 juni.
”Marshall skulle då ha påmint bl a om Förenta Staternas tidigare isolationspolitik och frågat Unden hur världen skulle ha sett ut, om presidenterna Wilson och Roosevelt hade vidhållit denna politik. Visst skulle det ha varit en tragedi, hade Unden svarat – men Förenta Staterna var en stormakt och kunde inte jämföras med ett litet neutralt land. Varvid Marshall genmälde att det förhållandet borde ha gjort det lättare från säkerhetspolitisk egoistisk synpunkt att hålla sig neutralt. Men – frågade han – vilken trygghet skulle neutraliteten ge små stater som Danmark och Norge, när Europa stod inför en stark polisstat, som bara kunde hejdas genom samlat målmedvetet uppträdande från demokratiernas sida?”
När vi nu ser hur snabbt allt förändras inför det faktum att verkligheten har visat hur brutal den kan vara, blir det uppenbart att vi har byggt vår säkerhet på en illusion. Det har varit förenat med risker. Inte minst på grund av att vår allianslöshet har gjort Sverige till en svagare länk vad gäller säkerhetspolitisk stabilitet i Östersjöregionen.
Långläsning: Uttrycket ”Den svenska neutraliteten/alliansfriheten har tjänat oss väl” speglar en felaktig bild av en svensk säkerhetspolitik som präglats av stabilitet och kontinuitet under lång tid– en självbild av en konsekvent politik som hållit oss utanför krig i tvåhundra år. Samtidigt har neutralitetspolitiken spelat en roll som ”godhetssymbol” inom ett brett fält av politiska områden vid sidan av dess säkerhetspolitiska syfte.
När CDU i höstas gjorde en brakförlust vid Förbundsdagsvalet och fick gå i opposition efter 16 år var det nog många som förväntade sig att det skulle bli några år av ökenvandring i den tyska politiken. Den nya ”trafikljuskoalitionen” bestående av SPD, de gröna och FDP fick en god start och förväntningarna var stora på historiska förändringar i Tyskland. Men, efter det att Scholz regerat landet i lite mer än ett halvt år och efter Rysslands invasion av Ukraina har det visat sig att behovet av ett starkt CDU återigen är där.
Från att ha bestått av en närmast enad front av muslimska och arabiska länder, med gemensamma utrikespolitiska avsikter och tydligt förenade av kultur, geografi och historia, har Mellanöstern sakta trasats sönder i Kalla krigets efterdyningar. Där 1900-talet såg gemensamma vägval, stora konflikter och likartade politiska utmaningar har 2000-talet, och särskilt de senaste tio åren, sett allt större klyftor växa fram på alla nivåer. För att förstå varför dessa länder nu slits isär är det dock viktigt att se tillbaka på vilka strukturer som håller på att gå sönder och varför de en gång växte fram.
