Mats Fält: Lämna Autobahn

När man lämnar Europa på väg norrut mot Danmark är det ofta bråttom. Medföljande familjemedlemmar är ibland nöjda med den dos av kultur och historia som man tagit del av längre söderut. Det är synd. Det finns mycket att titta på även på hemvägen.

Några exempel är de slagfält som råkar befinna sig mellan Berlin och den danska gränsen. Slagfält som blivit vittne till dramatiska händelser i vår historia.

Vi börjar med Fehrbellin i juni 1675. Orten ligger några mil nordväst om Berlin och passar bra för den som valt vägen mellan huvudstaden och det permanenta trafikkaos som kallas Hamburg. Egentligen var slaget i sig varken stort eller viktigt men dess politiska betydelse blev betydande. Vid Fehrbellin slog en styrka från Brandenburg en mindre trupp från Sverige. Striden var kort och saknade större dramatik. Det viktiga var att Brandenburg utnyttjade slaget maximalt i den politiska propagandan. Fehrbellin beskrevs som den första gången Sverige lidit ett allvarligt nederlag. Att det inte var någon större strid utelämnades i Brandenburgs flygblad och depescher. Konsekvensen blev en stor prestigeförlust för Sverige och att ett stort antal städer och stater bröt sina avtal med Stockholm. Nederlaget följdes sedan av krigsförklaringar från både Tyska Riket och Danmark och det som sedan kom att kallas Danska kriget (1676-1679).

Besökaren förstår att Fehrbellin fått en stor plats i brandenburgsk och preußisk historia. På platsen finns en stor mängd imponerande monument som utförligt berättar om i första hand de tyska truppernas heroiska insatser.

Om man åker vidare norrut kan man komma till den lilla prydliga staden Gadebusch, mellan Schwerin och Lübeck i Mecklenburg-Vorpommern. Middag eller lunch intages med fördel på ”Zum Schwedenkönig”. Man kan tro att restaurangen har en koppling till slaget 1712 men så är alls inte fallet. Övrig svensk historia i Gadebusch har sitt ursprung i de medeltida banden mellan Sverige och norra Tyskland, genom till exempel Albrekt av Mecklenburg.

Slaget stod en bit utanför staden i december 1712. Det var hjälten från Helsingborg, Magnus Stenbock, som besegrade en här med soldater från Danmark och Sachsen. Det blev den sista stora segern för karolinerarmén. Politiskt markerade framgången att järnringen runt Sverige åtminstone tillfälligt brutits. På sikt påverkade insatsen inte historiens gång mer än marginellt. Stenbock fick senare dra sig vidare norrut.

Även här finns det ett monument och några pedagogiska tavlor som beskriver händelserna, dock utan de propagandistiska formuleringar som präglar historien i Fehrbellin.

Längre norrut hittar man Bornhöved, lite öster om Neumünster i Schleswig-Holstein. Nära kyrkan finns en sten som påminner om det slag som inträffade utanför staden under napoleonkrigen, närmare bestämt i december 1813. Svenskt kavalleri hade kommit ikapp en dansk styrka som var på väg att retirera norrut. Danskarna hade bistånd av en avdelning polska ulaner som de fått som understöd av sin allierade Napoleon.

De svenska kavalleristerna var missnöjda med att de inte fått delta i något av de större slagen på kontinenten. Kronprins Karl Johan försökte spara sina egna svenska trupper för senare uppgifter. En konsekvens av stämningen i de svenska leden blev att ryttarna gjorde sitt bästa för att hinna i kapp danskarna. Egentligen var uppgiften bara att kontrollera deras rörelser och i stället låta en annan svensk styrka blockera danskarnas återtåg.

När svenskarna kom i kapp danskarnas huvudstyrka utspelade sig något som över huvud taget aldrig borde förekommit. Det svenska kavalleriet anföll i tre vågor trots att danskarna hade en gynnsam position och hade formerat sig i fyrkant med artilleri som understöd. Det hindrade varken de Mörnerska eller de skånska husarerna och deras kollegor från att gå till angrepp. Totalt deltog 700 svenska kavallerister i denna vår sista strid mot Danmark.

Enligt historieböckerna finns det bara ett annat exempel på framgångsrika kavallerianfall mot infanteri i fyrkant under samma period, det ägde rum ett år tidigare i Spanien.

Om man tycker att nationalismen stigit bilens passagerare åt huvudet efter berättelsen om husarernas framfart kan man fortsätt mot nordväst i Schleswig-Holstein. Då kan man komma till den gamla danska fästningsstaden Tönder, numera det tyska Tönning. Det var hit Magnus Stenbock kom med sin armé efter segern i Gadebusch. Han besatte staden tillsammans med trupper från svenskarnas allierade Holstein-Gottorp. Utanför murarna stod soldater från Danmark, Sachsen och Ryssland.

Staden är verkligen charmig men präglas också av en konstant frisk bris från havet. För den som har en vindtät jacka är Tönning dock ett perfekt turistmål. Fästningen är borta, den revs på order av danske kungen som tröttnat på hotet från Holstein, men det mesta av den övriga bebyggelsen finns kvar.

För Stenbock gick det mindre bra. Efter en tids belägring tvingades armén kapitulera i maj 1713. Bland annat fältmarskalken själv fängslades i Köpenhamn. Där avled Karl XIIs gamle vän och trogne undersåte 1717.

Det är svårt att hinna med allt som är intressant men ibland glömmer man att mycket av vår historia finns på vägen söderut. Ofta går det att kombinera med sådant som även mindre familjemedlemmar kanske uppskattar mer, som bad, nöjesparker och god mat.

Mats Fält är förtroendevald i Tyresö Kommun