Örjan Hultåker: Tisdagens val kan ändra maktbalansen i DC

Sedan Joe Biden valdes till president år 2020 har politiken i USA:s huvudstad Washington dominerats av Demokraterna. Förutom att presidenten tillhör Demokraterna har partiet haft majoritet såväl i representanthuset som i senaten.

Det är nu bara fyra dagar kvar till valdagen när samtliga platser står på spel i representanthuset, och 35 av 100 platser i senaten. Och de valen kan förändra maktbalansen i huvudstaden.

I det avgående representanthuset har Demokraterna haft en säker och för dem fungerande majoritet om 220 av de 432 platserna. Republikanerna hade åtta färre kongressledamöter (212). Tre platser var vakanta.

Med mindre än en vecka kvar till valdagen pekar alla prognoser på att Demokraterna förlorar sin majoritet Representanthuset som i stället tas över av Republikanerna. Prognoserna pekar på val av 224 republikaner och 200 demokrater och att valutgången är mycket osäker i 11 valdistrikt. Valen sker i enmansvalkretsar.

Utgången är betydligt mer oviss när det gäller utgången av senatsvalet. Före tisdagens val fanns det 50 republikaner, 48 demokrater och 2 oberoende ledamöter i senaten. De oberoende senatorerna är dock de facto demokrater vilket inte minst bevisas av att den ene heter Bernie Sanders som är demokrat när han försöker bli president men kallar sig oberoende när ha sitter i senaten. Inför 2020 års primärval var han huvudmotståndare till Joe Biden i Demokraternas primärval. De båda oberoende senatorerna röstar regelmässigt med Demokraterna i senatens omröstningar och ingår i Demokraternas caucus, dvs. partigrupp.

Under de senaste två åren har demokraterna vunnit viktiga senatsomröstningar genom att vicepresidenten har rösträtt i senaten.

Den politiska stämningen varierar starkt mellan de olika delstaterna som är valkretsar och det är oftast ingen tvekan om vilket parti som kommer att vinna delstatens senatsplats med stor majoritet. Ett exempel är Vermont där den demokratiske senatorn Patrick Leahy har beslutat att inte ställa upp för ytterligare en period. Han har vunnit de senaste åtta senatsvalen och därmed tjänat sitt land under åtta sexåriga mandatperioder, dvs 48 år.

Senast vann Patrick Leahy med 61,3 procent mot sin republikanske utmanare som bara fick 33,0 procent av rösterna.

Trots att senatsplatsen för Vermont är öppen för en ny företrädare har jag inte sett någon opinionsmätning inför årets senatsval. Alla utgår från att platsen är säkrad för Demokraterna.

En annan tröghetsfaktor som motverkar förändringar i både senats- och representanthusvalen är att en sittande ledamot ofta har ett övertag framför utmanare genom att vara mer känd och ha tillgång till en större kampanjkassa.

I USA är många väljare registrerade som republikaner, demokrater eller oberoende. För att vinna en plats i någon av kongressens kamrar, senaten eller representanthuset, måste en kandidat i de flesta fall vinna en stor andel av de oberoende väljarnas röster.

På midsommarafton i år meddelade Högsta domstolen i USA att de häver Roe vs Wade, lagen som varit en garanti för aborträtten i landet sedan 1973. Det överlämnades till delstaterna att utforma sin delstatliga abortlagstiftning vilket kraftigt minskat eller förhindrat abort i flera delstater. Demokraterna hoppades länge på att abortfrågan skulle hjälpa dem att vinna årets val, men så blir det inte.

SSRS är ett oberoende undersökningsinstitut som på uppdrag av CNN har frågat ett slumpmässigt urval av amerikaner vilken politisk fråga som är viktigast för deras röstning i höstens kongressval. Det är bara 15 procent som anser att abortfrågan är viktigast. Bland dem som definierar sig själva som demokrater är det 29 procent som anser att abortfrågan är viktigast. I den viktiga väljargruppen av oberoende är det bara 13 procent och bland republikaner är det 5 procent som prioriterar abortfrågan.

En majoritet av de amerikanska väljarna (51 procent) anser att ekonomin och inflationen är viktigast. Det gäller 53 procent av de oberoende och 71 procent av republikanerna. Var fjärde demokrat (27 procent) anser också att ekonomin och inflationen är viktigast.

Joe Bidens förtroendesiffror är ett annat problem för demokraterna. Han valdes inte främst för sina egna meriter utan för att stoppa Donald Trump. Joe Biden han har en negativ förtroendebalans om minus 18 procent när en majoritet av amerikanerna ogillar hur han sköter sitt jobb (59 procent) och färre (41 procent) ger honom godkänt. Två av tre potentiella väljare (65 procent) instämmer i att Joe Biden inte har ägnat tillräcklig uppmärksamhet åt landets viktigaste problem.

Om kongressvalet skulle hållas idag uppger en majoritet (51 procent) enligt SSSR/CNN att de skulle rösta på det Republikanska partiets kandidat. Det är 47 procent som skulle rösta på Demokraternas kandidat. Det är fösta gången sedan förra valet 2020 som en majoritet skulle rösta på Republikanerna. Så sent som i september/oktober var det majoritet för Demokraterna (50 procent) jämfört med 47 procent för Republikanerna.

Motivationen att gå till valurnorna och rösta är lägre bland demokrater än bland republikaner. Bland republikaner är 70 procent extremt eller mycket motiverade att rösta. Bland demokraterna är färre (59 procent) detsamma.

Ovanstående beskrivningar av opinionsläget gäller hela USA och opinionen varierar mellan de olika delstaterna. Men de nationella opinionsmätningarna är viktiga indikatorer och står i samklang med lokala opinionsundersökningar i nyckelstaterna. Flera olika opinionsinstitut visar ungefär samma nationella resultat.

Inför novembervalet knyts det största intresset till senaten där det är större osäkerhet än i valet till representanthuset.

Av de 35 senatsplatser som ingår i höstens val är det 14 som före valet hölls av Demokraterna och 21 som hölls av Republikanerna vilket sätter särskild press på Republikanerna om de vill vinna en majoritet. Av nuvarande senatorer är det en demokrat och sex republikaner som pensionerar sig och inte ställer upp till omval.

Den som vill följa utvecklingen senatsvalet fram till fram till valdagen bör hålla särskild koll på en handfull så kallade toss-up states, delstater där utgången är oviss.

Av de senatsplatser som hölls av Republikanerna i den avgående senaten och som skall väljas om i november är det 4 som är mer osäkra än andra.

I Pennsylvania ställer inte den avgående republikanske senatorn upp för omval. Valet står mellan republikanen Mehmet Oz och demokraten John Fetterman. Mehmet Oz ledning är hårfin (0,3 procent) och den är mycket osäker eftersom han bara har haft ledningen i fyra av de senaste sex opinionsmätningarna.

Vad som är speciellt med valet i Pennsylvania är att John Fetterman drabbades av stroke tidigare i år och därför hade svårt att göra sig själv rättvisa i den enda debatt mellan senatskandidaterna som hållits i Pennsylvania. Fetterman visade sig inte vara helt återställd och tappade ord i debatten. Därefter har hans hälsa fått stor uppmärksamhet. Efter debatten har stödet för John Fetterman minskat.

Pennsylvania ansågs länge vara den senatsplats som Demokraterna hade störst chans att erövra från Republikanerna i synnerhet som Demokraternas sittande guvernör John Shapiro leder med hela 12 procentenheter över sin republikanske utmanare.

I Wisconsin kandiderar republikanen Ron Johnson för omval till senaten. Han leder med 3,2 procentenheter över demokraten Mandela Barnes. Johnson har haft ledningen i fem av de senaste opinionsmätningarna.

I Ohio ställer den avgående republikanske senatorn inte upp för omval. Där står det mellan republikanen J.D. Vance och demokraten Tim Ryan. Vance leder med 3,3 procentenheter och har haft ledningen i de senaste tre opinionsmätningarna.

J.D. Vance är en kändis i egenskap av att ha skrivit boken Hillbilly Elegy som också blivit film på Netflix. J.D. Vance var ursprungligen en kritiker av Donald Trump men ändrade sig och blev positiv till denne sedan Donald Trump uttalat sitt stöd för honom. Det var en av Donald Trumps största framgångar under de republikanska primärvalen.

I North Carolina ställer inte den tidigare republikanske senatorn upp för omval. Leder där gör republikanen Ted Bud med 5,0 procentenheter över demokraten Cheri Beasley. Burr har haft ledningen i fyra opinionsmätningar och har successivt ökat sitt försprång. Han torde gå mot en trolig seger.

Det är färre demokratiska än republikanska senatsplatser som står på spel i novembervalet, men i några av de som senast innehafts av en demokrat leder en republikansk kandidat.

I Nevada leder den republikanske utmanaren Adam Lexalt med 1,9 procentenhet över demokraten Catherine Cortez Masto som varit senator den senaste mandatperioden.

Catherine Cortez Masto var den första Latina att väljas till senaten och demokraterna har av tradition räknat latinos som en del av sin väljarbas. För Demokraterna är det därför ett oroande tecken att den republikanske kandidaten attraherar latinoväljare som planerar att lämna Demokraterna för Republikanerna.

Det är hård kamp i New Hampshire mellan Maggie Hassan som ställer upp för omval men möter en jämnstark utmanare i Republikanernas Don Bolduk. Den senare leder med 0,3 procentenhet och har haft ledningen i två av de senaste tre opinionsmätningarna.

Georgia är den tredje delstaten där det väger i stort sett jämnt mellan kandidaterna. Där leder den republikanske utmanaren Herschel Walker över den demokratiske senatorn Raphael Warnock som blev invald i senaten i ett fyllnadsval 2020. Herschel Walker leder knappt med 0,5 procent.

I Georgia krävs att en kandidat får 50 procent av rösterna i den fösta valutgången för att bli vald. Det är därför högst troligt att senatsplatsen blir klar först efter en andra valomgång den 6 december. Eventuellt får Amerika vänta till dess innan senatsmajoriteten blir klar.

Raphael Warnock är pastor i Ebenezer Baptist Church där Martin Luther King var pastor innan han mördades. Hans motståndare Herschel Walker är en tidigare stjärna i amerikansk fotboll och har utsatts för ovanligt hård kritik för sin bristande etik.

Herschel Walker har anklagats för hustrumisshandel och för att ha tre icke erkända barn. Han är officiellt en stark abortmotståndare men under valkampanjen har två kvinnor trätt fram och berättat att han har betalat för deras aborter sedan de blivit gravida.

Herschel Walker blev Republikanernas presidentkandidat genom stöd från Donald Trump som också har försvarat honom mot kritiken för bristande moral.

Herschel Walker är den kandidat som tydligast visar hur etik och moral har minskat som krav för valbarhet i amerikanska val. Inför 1964 års presidentval riktades stark kritik mot Nelson Rockefeller när hans skilsmässor gjorde honom olämplig som republikansk presidentkandidat.

Inför presidentvalet 2016 hade det skett en stor omsvängning när den kristna högern röstade på Donald Trump med motiveringen att han kunde leverera vad de ville ha av politiska beslut. De högerkristna ansåg honom inte vara ett lämpligt föredöme för deras barn men väljare förklarade att ”vi väljer inte vår pastor utan en president.”

Inför årets senatsvalet står det klart att många är beredda att rösta på en kandidat som långt ifrån lever upp till högerväljarnas etiska normer. För dem är det viktigast att få rätt majoritet i senaten. Vara vem det vara vill ….

Arizona är en delstat där den sittande senatorn Mark Kelly leder knappt med 2,0 procentenheter över republikanen Blake Masters. Hans ledningstrend är dock nedåtriktad och i den senaste mätningen fick han och utmanaren lika sort stöd.

I Arizona blir det också intressant att studera utgången av guvernörsvalet. I den kampen har republikanen Kari Lake ledningen med 1,8 procentenhet över demokraten Katie Hobbs.

Kari Lake var journalist och nyhetsankare i en Tv-kanal innan hon engagerade sig politiskt. Hon har hoppat mellan olika politiska partier men presenterar sig nu som republikanskt konservativ. Kari Lake blev republikansk guvernörskandidat genom stöd av Donald Trump och är en av hans ivrigaste supporters. Hon hävdar med stor emfas den så kallade stora lögnen, att segern stals från Donald Trump i 2020 års presidentval. Under kampanjen inför guvernörsvalet har hon sagt att om hon hade varit guvernör i Arizona skulle hon inte ha certifierat, godkänt, Joe Bidens seger i Arizona.

I delstaten Washington leder den sittande senatorn demokraten Patty Murray med 3,0 procentenheter över den republikanske utmanaren Tiffany Smiley, men Patty Murrays ledning har minskat i den senaste opinionsmätningen.

Sammanfattnings inför senatsvalet: före novembervalet vägde det jämnt i senaten med 50 demokrater inklusive s.k. oberoende och 50 republikaner. Det demokratiska röstövertaget vilade på vicepresidentens röst.

Inför valet visar prognoserna på att Republikanerna kan få majoritet i senaten. I fyra delstater som hade republikansk senator före valet är majoriteten för den republikanske kandidaten knapp med fem procentenheter eller mindre: Pennsylvania, Wisconsin, Ohio och North Carolina.

I två delstater som hade demokratisk senator före valet är det två som nu har en mycket knapp republikansk ledning: Georgia och Nevada. I tre delstater med demokratisk senator före valet är det knappa demokratiska ledningar med fem procent eller mindre: New Hampshire, Arizona och Washington state.

För oss som orkar sitta uppe på valnatten (amerikansk tid) blir det ett spännande val. Mycket talar för republikansk vinst i både representanthus och senat, men ”It ain’t over till the fat lady sings” som man säger over there.

Örjan Hultåker är docent i sociologi och tidigare professor i USA