Valdagen är i Sydafrika inte bara en helgdag utan en högtidsdag då demokratin firas på olika sätt. För en svensk kan det framstå som lite märkligt, men med tanke på att rösträtten inte varit allmän mer än 25 år är en relativt stabil demokrati någonting att fira, skriver Magnus Ehrenberg.
Så har första maj, dagen då arbetarrörelsen demonstrerar mot samhället de till största del själva byggt, kommit och gått. Trots att leden i tågen för varje år blir tunnare är första maj fortfarande en viktig värdemätare för läget inom den svenska arbetarrörelsen i allmänhet och socialdemokratin i synnerhet – och det ser inte vidare ljust ut, skriver Torbjörn Tegnhammar.
Miljöfrågan i sig är vare sig vänster eller höger, men den klimataktivism vi ser idag följer samma antiamerikanska, antikapitalistiska mönster som generationer av ungdomsprotester före den, skriver Rebecca Weidmo Uvell.
Hur lätt ska det vara att få en framträdande motståndare sparkad, kanske vanärad? Som vi sett exempel på kan det gå väldigt enkelt, vilket förstås uppmuntrar den politiska debattens mobbare, skriver Peter J Olsson om karaktärsmordet på Sir Roger Scruton.
Analysen visar på att de stora etablerade potentiellt statsbärande partierna har svårt att behålla sina rikspolitiska sympatisörer i EU-val oberoende av vilka politiska vindar som för tillfället är förhärskande. Samtidigt verkar det svårt för uppstickarna att omsätta framgångar från EU-valet i rikspolitiken. Vad innebär det inför den 26 maj? Örjan Hultåker blickar bakåt för att kunna se framåt.
För svenska journalister framstår Europaparlamentet som en avlägsen och nästan mytisk verklighet där politiken drunknar i det faktum att det inte fungerar som i den svenska riksdagen. Det gäller också när man ska rapportera om så kallad lobbyism, som ger bilden av skumma påverkansförsök just i en lobby. Det är helt befängt och ett uttryck för ett underskott i rapporteringen om politiskt beslutsfattande, skriver Gunnar Hökmark.
Så tog Stefan Löfvens (S) regering beslutet om att tillsätta en utredare för att få fram de utökade undantag i LAS som socialdemokraterna förbundit sig till i januariöverenskommelsen (JÖKen) med Centern och Liberalerna. Det är möjligen lite vågat att göra det bara några dagar före första maj, men kanske resonerade de som så, att det var bättre att det stod klart för alla talare vad som gäller, skriver Peter J Olsson.
Så har nu regeringen ställt sig bakom en ansökan för Stockholm som värd av vinter-OS 2026. Det innebär att oddsen är goda för att Sverige blir valt. Den enda motkandidaten är Milano/Cortina d’Ampezzo sedan Calgary av ekonomiska skäl valt att hoppa av kandidaturen. Ett OS är säkert trevligt men riskerar att bli dyrt för skattebetalarna, skriver Christian Ekström.
I sitt Vendée-tal reflekterade Aleksandr Solsjenitsyn över själva begreppet revolution. I den ryska revolutionen fanns, liksom i den franska, en föreställning om att man genom en våldsam samhällsomstörtning kunde förändra människans natur till det bättre. Erfarenheten har visat att det verkliga förhållandet är det omvända. Christian Braw skriver om den ryska nobelpristagaren, och revolutionernas mörka efterspel.
Sverige som vi ser det skapades av järn och koppar – och i någon grad silver – från mödosamt grävda gruvgångar eller uppfiskat ur myrar och sjöar. Vikingarnas skarpslipade svärd blev kända och fruktade i hela Europa och ännu i dag hämtar ett allt mer industriellt skickligt Kina svenskt stål när det det behövs högkvalitet, seghet och skärpa, skriver Peter J Olsson.