De förslag som Björn Åstrand och Lars Stjernkvist lägger fram i utredningarna ”Likvärdigheten i skolan” och ”Dimensioneringen av gymnasieskolan” skulle leda till ett oövervägt organisatoriskt experiment för svensk skola. De båda utredningarna missar målet och underskattar med råge skolans villkor och komplexitet, skriver representanter för tre friskolor.
I oktober 1976 förklarades att Nobelpriset i ekonomi för det året skulle tilldelas den amerikanska ekonomen Milton Friedman. Nästan exakt en månad före tillkännagivandet hade Mao Zedong dött. Bara fyra år efter Maos död besökte Friedman Kina för första gången. När han återvände förutsade han att Kina hade potential att matcha Japans och Tysklands snabba ekonomiska tillväxt efter andra världskriget, skriver Rainer Zitelmann.
Kina, Ryssland och Kuba valdes nyligen in i FN:s råd för mänskliga rättigheter. Som en stor biståndsgivare till FN-systemet måste Sverige agera aktivt och strategiskt för att motverka auktoritära krafters inflytande i FN. Att tillsammans med allierade länder tydligt stå upp för våra värderingar och intressen är den bästa gåva vi kan ge FN när organisationen fyller 75 år, skriver Hans Wallmark.
Det senaste halvåret har Brexit inte avhörts särskilt mycket. Man får det bestämda intrycket att vanligt folk inte längre bryr sig särskilt mycket, det blir som det blir och så får vi hoppas det blir så bra som möjligt. Det akuta mycket större problemet är Coronapandemin. Restriktionerna släpptes successivt, men när hösten kom och folk i viss utsträckning återgick till sitt vanliga liv så slog viruset till igen, skriver Per Heister.
Vi menar, precis som artikelförfattarna från Tiden, att Sverige bör överge den militära alliansfriheten till förmån för organiserat samarbete, skriver Wallmark, Jonson och Roswall.
Det starkaste minnet och den mest överraskande slutsatsen efter gårdagens debatt var att man hörde vad kandidaterna sade och att de alls lyckades förmedla några av sina viktigaste budskap, konstaterar Örjan Hultåker.
Alla bättre amerikanska presidentval innehåller minst en så kallad ”October surprise”. En händelse som i sent skede förändrar förutsättningarna och ibland även resultatet. Den får inte komma för tidigt – då hinner motståndaren vidta motåtgärder och kan begränsa effekten. Den får inte heller komma för sent – då riskerar effekten att bli alltför begränsad – de mindre engagerade kan till och med missa att någonting hänt, skriver Mats Fält.
Många med kollektivistisk instinkt försöker ofta hävda att individualismen inte kan rymma värden som solidaritet eller gemenskap. Det är en vanföreställning. Samhällsutvecklingen visar motsatsen. Ju mer utrymme för människor att vara individer, desto fler frivilliga gemenskaper skapas, skriver Tove Lifvendahl i vår serie om Gösta Bohmans idéarv.
Det måste ställas krav på länderna som vill ta del av återhämtningsfonden. Om ett land inte åtar sig att reformera sin ekonomi borde de inte få några pengar eller, om de redan fått stöd, tvingas betala tillbaka. Allt annat vore både omoraliskt och ekonomiskt oförsvarligt, skriver Jessica Polfjärd.
Som det konsensusland Sverige är svänger debatter fort. När de flesta strävar efter enighet och att inte sticka ut bildas lätt en mobbkultur mot det som avviker. Här har vi fenomenet åsiktskorridor, som alltid kommer vara en del av svensk debatt beklagligt nog. Det är bara ämnena som skiftar, skriver Rebecca Weidmo Uvell.