Reformer bör vara ett krav för EU-stöd

Europas ekonomier behöver reformeras, därom råder ingen tvekan. Omoderna arbetsmarknader, ineffektiva skattesystem och åtgärder som varken gynnar tillväxt eller sysselsättning är vida förekommande i medlemsländerna. Det behöver förändras. I arbetet med återhämtning efter coronapandemin måste ekonomiska reformer och sunda statsfinanser därför vara högt upp på dagordningen.

Det måste ställas krav på länderna som vill ta del av återhämtningsfonden. Om ett land inte åtar sig att reformera sin ekonomi borde de inte få några pengar eller, om de redan fått stöd, tvingas betala tillbaka. Allt annat vore både omoraliskt och ekonomiskt oförsvarligt.

Efter fyra dagars förhandlingar nådde EU:s stats- och regeringschefer i juli till slut en överenskommelse om en ny budget för de kommande sju åren samt en gemensam återhämtningsfond. Moderaterna var och är starkt kritiska mot flera delar av överenskommelsen som ingicks, och det är tydligt att den svenska regeringen misslyckades med att bevaka svenska skattebetalares intressen. 

Till att börja med blev återhämtningsfonden – på 750 miljarder euro – alldeles för stor. Även om man lyckades få ner andelen bidrag är det fortfarande för mycket pengar som i praktiken ges bort. Risken för fler och nya skatter på EU-nivå är också överhängande. 

Det finns emellertid ljusglimtar i överenskommelsen. En av de viktigaste delarna är att vi framöver kommer att kunna ställa krav på att de länder som mottar bidrag och lån också genomför ekonomiska reformer. Det är en del som Moderaterna kommer att slå vakt om i det pågående arbetet i Europaparlamentet.

Att reformer behövs står bortom rimligt tvivel. EU-kommissionen presenterar varje år rekommendationer vad gäller reformer till varje medlemsland. Under de senaste tio åren är det enligt kommissionen bara tretton procent av rekommendationerna som har genomförts fullt ut. Enligt studier från såväl kommissionen som OECD skulle tillväxten i euroområdet varit betydligt högre om medlemsländerna lärde av varandra och reformerade sina ekonomier på riktigt. 

Som förslaget på återhämtningsfonden ser ut just nu ska de länder som ansöker om stöd ge en förklaring till vad pengarna ska gå till och hur de ska genomföra de reformer EU föreslagit. Moderaterna driver på för att stärka kraven ytterligare och att reformerna ska vara underbyggda av ekonomisk forskning. Pengarna bör gå till att stärka Europas konkurrenskraft och säkerställa att länderna inte behöver fler stödpaket i framtiden. 

Än viktigare är kanske att de länder som fått förskottsbetalningar i utbyte mot utlovade reformer, som de sedan inte genomför, tvingas betala tillbaka vartenda öre. Detsamma bör gälla om länder rullar tillbaka reformer som genomförts i syfte att få ekonomiskt stöd. Det fanns inte med i det ursprungliga förslaget, men är någonting som vi nu arbetar för att få med. Därtill försöker vi också få in garantier för att pengarna inte ska gå till löpande utgifter i medlemsländernas budgetar. 

Hur rekommendationerna utformas framöver kommer att bli avgörande. Det har under de senaste åren höjts röster för att länder ska fokusera mer på klimatåtgärder än reformer som stärker konkurrenskraft och ekonomisk stabilitet. Framför allt är det länder som kanske snarare vill slippa undan krävande reformer som är drivande i detta. 

För Moderaterna är det inget motsatsförhållande – snarare förutsätter investeringar i klimat och miljö ekonomisk tillväxt och stabila statsfinanser. Det är därför viktigt att de rekommendationer som ges är tydliga och enkla, men samtidigt konkret inriktade på ekonomiska reformer. 

Avslutningsvis behövs en tydlig och kraftfull rättsstatsmekanism. Det är för oss moderater helt uteslutet att länder som inte lever upp till rättsstatens principer ska få tillgång till EU-medel, och definitivt inte till ytterligare miljardbelopp. Svenska skattepengar ska värnas. 

Från ett ekonomiskt perspektiv drabbade coronapandemin ett hus som var reparerat men inte renoverat när den slog till i Europa. Många länder hade dragit sig för att genomföra nödvändiga strukturreformer under flera år. För ett år sedan framförde jag detta i samband med Christine Lagardes utnämning till chef för ECB, och sällan har det känts så bittert att få rätt.

Sveriges ekonomi och vårt välstånd är helt beroende av att den europeiska marknaden återhämtar sig, men det innebär inte att vi ska vara kravlösa. Det är dags att vi en gång för alla renoverar den europeiska ekonomin på allvar. Efter att vi i Sverige på 1990-talet bet i det sura äpplet och fick ordning på vår ekonomi är det dags för fler europeiska länder att göra samma sak.

Jessica Polfjärd är Europaparlamentariker för Moderaterna