Print Friendly, PDF & Email

FN 75 år – i behov av reformer

Av Hans Wallmark | 23 oktober 2020



Kina, Ryssland och Kuba valdes nyligen in i FN:s råd för mänskliga rättigheter. Som en stor biståndsgivare till FN-systemet måste Sverige agera aktivt och strategiskt för att motverka auktoritära krafters inflytande i FN. Att tillsammans med allierade länder tydligt stå upp för våra värderingar och intressen är den bästa gåva vi kan ge FN när organisationen fyller 75 år, skriver Hans Wallmark.

FN präglas av sina medlemsstater och i dag är allt för många länder i världen odemokratiska. Det är en verklighet som alltid påverkat FN som organisation såväl som de beslut som fattas i generalförsamlingen. Mest tydligt blir det i de anti-israeliska uttalanden som kommer med jämna mellanrum, samtidigt som FN brister i förmågan att kritisera människorättsbrott i diktaturer eller att tydligt stå upp för den liberala demokratin. I de globala målen, Agenda 2030, nämns exempelvis inte demokratins betydelse på ett tillräckligt sätt. Ett annat belysande exempel inträffade i somras när 53 länder i FN:s råd för mänskliga rättigheter gav Kina sitt stöd gällande de nya säkerhetslagarna i Hongkong. 

Sverige är i dag en av de största bidragsgivarna till FN vilket länge har varit en viktig prioritering för socialdemokraterna. En betydande del av det svenska biståndet går till FN-systemet. Det ställer stora krav på vår förmåga att ha inflytande över var pengarna går och att de används på korrekt sätt. Moderaterna vill att det svenska stödet till FN ska präglas av en tydlig reformagenda med fokus på effektivitet, ansvarsutkrävande och korruptionsbekämpning. Våra värderingar och intressen måste genomsyra vårt internationella engagemang. 

Sverige får inte vara naivt inför de stora utmaningar vi står inför om vi vill värna ett fungerande FN. Från vänsterhåll beskrivs ibland FN:s utmaningar i termer av att stormaktskonflikter försvagar organisationen. Här krävs samtidigt att vi tydligare utgår från våra värderingar. Under kalla kriget var Sovjetunionen den destruktiva kraften i FN-systemet som tydligt hotade våra värderingar och intressen. Idag ser vi hur Kina försöker stärka sitt inflytande. Det är där utmaningen ligger. 

För att värna ett fungerande internationellt samarbete behöver Sverige arbeta nära likasinnade allierade länder. Det handlar om Europa, Nordamerika samt Australien, Nya Zeeland och demokratierna i Asien. Det blir särskilt viktigt när auktoritära länder försöker flytta fram sina positioner i FN och nedmontera viktiga delar i det internationella samarbetet.

Under coronapandemin har auktoritära staters negativa inflytande blivit särskilt påtagligt. Ett globalt hälsosamarbete måste givetvis präglas av att länder är öppna och delar information om det medicinska läget samt har tillit till varandras statistik och data. Så har inte varit fallet under pandemin, där omvärlden och världshälsoorganisationen allt för sent fick relevant information om utbrottet. Här krävs ett tydligt ledarskap där världens demokratier flyttar fram sina positioner. 

Samtidigt är det viktigt att lyfta fram de goda krafter som finns inom FN-systemet. Årets mottagare av Nobels fredspris, FN:s livsmedelsprogram, är ett viktigt exempel på det humanitära arbetets betydelse och hur det i grunden kan rädda liv och lindra nöd. 

När FN nu firar 75 år, i en tid av ökade utmaningar och konflikter i världen, ställs stora krav på ett starkt och strategiskt svenskt engagemang tillsammans med allierade. Reformer av FN är helt nödvändiga. I grunden handlar det om att värna den internationella ordnings som byggts upp efter 1945, folkrätten och de mänskliga rättigheterna. 

Hans Wallmark är utrikespolitisk talesperson för Moderaterna 

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

När postmodernismen kom till sverige/

fplus

Läs mer här

FMRS online

Osäkerhetens tid – Årsbok 2019