Politik & ekonomi

En av de svåraste frågorna jag fick av mina vänner runt om i Europa var hur det kunde bli en socialdemokratisk regering efter 2014, trots att det fanns majoritet för en borgerlig. Att förklara på engelska eller tyska att några borgerliga partier föredrog en socialdemokratisk regering framför att de själva skulle regera var inte helt lätt. Någon gång sa jag att det går nätt och jämnt att förklara för svenskar, men jag kan inte förklara det för er, skriver Gunnar Hökmark.

I början av mars kom beskedet. Det ungerska regeringspartiet Fidesz utesluts ur European Peoples Party i Europaparlamentet efter 21 år. Det har länge varit bråk om och med premiärminister Viktor Orbán och hans icke-demokratiska reformer. Under ytan ligger dock mer än bara en så kallad maktgalen diktator. Ungern är inte ett land som lär av historien. Det är ett land som lär om historien – och de gör det om och om igen, skriver Johanna Patricius.

Den tyske kanslern Otto von Bismarck ska ha sagt att det finns två saker som man helst inte ska veta så mycket om, hur korv tillverkas och hur lagar blir till. Man mår mycket bättre om man förblir okunnig. Detsamma gäller hur domar blir till i våra domstolar, skriver Mats Fält.

Katastrofforskning har länge visat att det inledningsvis efter en katastrof uppstår en ökad solidaritet i samhället. Tidigare konflikter skjuts i bakgrunden och samhället brukar präglas av att människor hjälper varandra. Men efter en period falnar sammanhållningen och gamla konflikter föds på nytt och återuppstår, skriver Örjan Hultåker.

Det är kommande generationer som kommer behöva betala priset för den ökade skuldsättningen i samhället. Riksdagen borde därför rösta nej till godkännandet av EU-skuldpaketet den 24 mars. Det skriver Johannes Nathell och Theo Herold.

Den moderna världen må bygga på revolutionerande uppfinningar och viktiga ideologiska milstolpar, men utan något sätt att förvara dokument skulle den upplösas i ett hav av lösa papper, skriver Vladimir Lukic.

I vårt land pågår två diskussioner som förs i helt parallella världar. Bägge utgår från tragedin i Vetlanda, skriver Gunnar Hökmark.

Att Gösta Bohman är värd att uppmärksammas just nu är nog inte enbart för att det år 2020 var 50 år sedan han valdes. Moderaterna genomgår ett grundläggande idéarbete. Ett nytt idéprogram ska behandlas av partistämman på hösten 2021. Så snart moderat ideologi kommer på tal lyfts Gösta Bohman fram. Det är inte särskilt märkligt, skriver Fredrik Hultman.

I en artikel om Moderaternas vägval på 2020-talet skriver Zebulon Carlander och Emanuel Örtengren om hur partiet bör förhålla sig till det nya politiska landskapet och säkerställa majoriteter för sin politiska agenda.

Under de första månaderna av Corona-pandemin hyllades Tyskland runt om i världen som ett exempel för andra länder att följa. Idag är man snarare ett varnande exempel, skriver Rainer Zitelmann.