Print Friendly, PDF & Email

Ett lidande land med en stark identitet

Av Johanna Patricius | 19 mars 2021



I början av mars kom beskedet. Det ungerska regeringspartiet Fidesz utesluts ur European Peoples Party i Europaparlamentet efter 21 år. Det har länge varit bråk om och med premiärminister Viktor Orbán och hans icke-demokratiska reformer. Under ytan ligger dock mer än bara en så kallad maktgalen diktator. Ungern är inte ett land som lär av historien. Det är ett land som lär om historien – och de gör det om och om igen. Att förstå dagens Ungern och Orbán är att förstå mer än bara reformer och uttalande. Det handlar om att förstå Ungerns historia, som bygger på såväl traditioner som ungersk nationalism. Det handlar om att förstå var i Orbáns politik det gick fel.

I slutet av 1980-talet var Viktor Orbán en ung student med passion för liberala ekonomiska reformer och en av grundarna till det idag regeringsbärande partiet Fidesz. En då liberal grupp som i början av 1990-talet tog plats i det ungerska parlamentet. Utvecklingen efter det skedde gradvis men blev allt tydligare med åren. Patrick Kinsley på New York Times skrev hur Orbán sakta men säkert förvandlade Fidesz till ett parti som lockades av konservativa idéer, men med ett tydligt marknadsliberalt perspektiv. Globaliseringen var på intåg och nationernas roll i denna nya värld var inte glasklar.

År 1998 vann Orbán tack vare den moderata politiken han bedrev, men förlorade mot de ungerska Socialdemokraterna 2002 (MSZP) efter en av de jämnaste valen i Ungerns historia. Orbán och Fidesz kom efter detta att välja en helt ny väg.

De tidigare framgångsrika liberala principer som präglat Orbán tilltalade i allt större utsträckning en mer elitistisk liberalkonservativ bourgeoisie och ledde till att Fidesz förlorade, menar Gellért Rajcsányi i en rapport för Konrad Adenauer-stiftelsen. Ungern styrdes i hela 45 år av Sovjetunionen, och dessförinnan av olika av kungadömen med tydlig nationalistisk prägel. Den individualism som liberalismen innebar i början på 2000-talet står i skarp kontrast till Ungerns identitet, som präglas av bland annat en konservativ syn på familjen.


Det socialdemokratiska styret varade blott två mandatperioder. 2006 läcktes ett internt tal från premiärminister Ferenc Gyurcsány där han erkände att partiet inte genomfört de ekonomiska reformer som de borde. Det ledde till stora protester hösten 2006 och ledde till hans avgång, trots att han lyckats vinna valet bara ett halvår tidigare. Protesterna var de största Ungern sett sedan 1989.

2010 tog Orbán tillbaka makten och fick två tredjedelars majoritet i parlamentet. Framgångsreceptet bestod i att bland annat flörta med konservativa väljare genom traditionella familjereformer, och resonemang  om återta Ungerns makt på den internationella arenan och återfå den suveränitet och respekt som exempelvis kungariket Österrike – Ungern haft.

I en artikel i The ANNALS of the American Academy of Political and Social Science från 1944 beskriver Rustem Vambery hur ungersk nationalism växte sig starkare efter att ha förlorat mot österrikarna i samband med den ungerska revolutionen 1848. Det här var en tid då ungersk nationalism var synonymt med politisk frihet snarare än auktoritär, vilket det i många fall ses som idag. Vambery menade att ungrarna 1000 år tidigare överlevt genom att konvertera till kristendomen.  År 1944, då han skrev texten, överlevde däremot ungrarna genom att bli en del av den västerländska politiska samvaron för att kunna bevara sin kultur och tradition.  Detta skedde i samband med andra världskriget – en tid som såg mycket annorlunda ut. Det som hot som fanns då finns inte idag och det borde därmed inte förvåna hur ungrarna fortsätter utveckla sin nationalistiska identitet med bakgrund i sin långa historia.

Ungrarna är ett folk som kontinuerligt känt att de måste kämpa för rättvisa. Att till exempel nämna Trianonfördraget från den 4 juni 1920, som innebar att Ungern slöt ett avtal med de Allierade och bidrog till slutet på första världskriget, är kontroversiellt. Ungern avsade sig i samband med avtalet en tredjedel av sitt land och dubbelmonarkin Österrike-Ungern upplöstes formellt.

Orbán instiftade 2010 Dagen för nationell sammanhållning den 4 juni varje år, och har under åren uppmärksammat denna dag på en rad sätt. Senaste när han i samband med 100-årsdagen av Trianonfördraget publicerade en gammal karta på Stor-Ungern i samband med studenternas examen, vilket fick starka reaktioner från inte minst grannländerna. Orbán lyckades träffa mitt i prick i ungrarnas hjärtan med denna minnesdag som än idag är smärtsam för många ungrare.  

När Orbán senare vann valet 2014 var det till del tack vare en betydande del etniska ungrare i de delar av stor-Ungern som nu tillhörde grannländer som fått ungerskt medborgarskap. Mellan 2010 och 2015 utfärdades en halv miljon ungerskt medlemskap.  


I samband med valet höll han dessutom ett sommartal i Transsylvanien i Rumänien som tidigare tillhört Ungern, där 1,5 miljoner ungrare bor. Talet blev mest uppmärksammat i internationell media för hans resonemang om illiberala principer men minst lika viktig är den stora andel ungrare som bor där och hur han pratade om en gemensam ungersk identitet.

Rajcsányi menar på att Orbáns framgång ligger i hans moderna kommunikation och retorik – som i fallet med sommartalet. Att väcka känslor som hopp och en känsla av ett gemensamt lidande är en stark del av den ungerska identiteten. Även det ungerska språket, inte minst dess adverb, och Ungerns nationalsång visar på en stolthet och lidande med meningar som 

”Denna nation har lidit för alla synder
Av det förflutna och av framtiden! Och Hur ofta kom från munnen Av Osmans barbarnation
Över liken från vår besegrade armé”

Ungrarna älskar att lida, och lika mycket som de lider över Trianonfördraget lider de över de slag man förlorade mot Osmanska riket för många årtionden sedan.

Även den ungerska revolutionen 1848, där man förlorade kampen för självständighet från österrikarna är ett stort lidande. Den uppmärksammas genom en nationaldag den 15 mars varje år. Det finns också en seglivad myt som berättar att österrikarna skålad i öl när de vann över ungrarna i samband med revolutionen. Därefter svor ungrarna på att inte göra det på 150 år, men det praktiseras än idag – inte minst av Orbán själv som i ett klipp på Instagram återberättade myten på ett Visegrádmöte i Lublin sensommaren 2020.

För svenskar kan den ungerska nationaliteten vara svår att förstå. I en studie från SOM-institutet 2013 firar enbart 25 % svenskarna den svenska nationaldagen. Då kan Orbáns popularitet verka obegriplig, men den ungerska historien skiljer sig från den svenska. Det är därför Orbán på bilder med Donald Trump Vladimir Putin ser ut som en liten pojke på julafton. Han får känna sig som en av de stora grabbarna, och fortsätta drömma om sitt Stor-Ungern.

Om oppositionen ska lyckas vinna valet 2022 måste de utnyttja och skapa förtroende för den ungerska identiteten som Orbán gjort till sin. De måste tilltala en del av det ungerska kynnet som för utomstående kan verka konstig som skrämmande.

Den ungerska nationalismen, lidandet och den starka identiteten är en naturlig del av ungraren som måste accepteras. Även en del av de konservativa dragen är en stark del av identiteten. Den är inte nödvändigtvis inte rasistisk eller främlingsfientlig, om rätt element kan lockas fram. Däremot har verkligheten visat att med Orbáns agerande blir den farlig, och leder som i detta fall till uteslutning ur EPP och skrämmande reformer i hemlandet.

Ungern är i grunden ett konservativt land med en nationalistisk grund, och historien visar nu att EU-samarbetet inte kan att förändra en starkt rotad identitet.

Johanna Patricius är ordförande för FMS Stockholm

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

När postmodernismen kom till sverige/

fplus

Läs mer här

Samtida röster om konservatism