Hur mycket behöver man förstå Ryssland? Den frågan, aktualiserad först av Dagens Nyheters Johan Croneman och sedan understruken av Anne Ramberg i en livlig diskussion på Twitter, är i sig lätt att besvara. Över huvud taget är det alltid bättre att förstå saker än att inte göra det. Men att begripa är inte samma sak som att bekräfta.
Ett grundläggande problem är NATOs syn på nya medlemmar. Organisationen har naturligtvis rätt att själv fatta beslut om medlemsskap och om vilka villkor som då ska gälla. Det djupt olyckliga är kravet på att intresserade kandidatländer inte ska ha pågående konflikter med sina grannländer. Det har nämligen blivit en direkt inbjudan till Ryssland att skapa just sådana konflikter.
De skyhöga elräkningarna som drabbar hushållen är en brutal påminnelse om sårbarheten i Sveriges energisystem. Inflationsspöket är tillbaka, vilket slår mot tillväxten. Vad händer om GAL-TAN helt plötsligt ersätts av plånboksfrågor? En svart svan är på väg att omkullkasta förutsättningarna inför valrörelsen 2022.
Följetongen med Cementas tillstånd för att bryta kalk på Gotland, behandlingen av sockerbetsfrö, vargjakt och avverkning av skog. Det är några av de områden där en glidande tolkning av vad som var ämnat som något gott, Århuskonventionen, minskat rättssäkerheten och gett negativa konsekvenser.
Putins aggressiva hot, uppbackade med en massiv mobilisering av militära förband intill Ukrainas gränser, innebär att vi står inför den omedelbara risken av ett storskaligt konventionellt krig mitt i det Europa som är vårt.
Vad färre känner till idag var att Bohman var en av de mest högröstade och stridbara motståndarna för den genomgripande förvandling av Stockholms innerstad som kallades Norrmalmsregleringen, och att det var stadsbyggnadsfrågorna som förde honom in i politiken.
Parallellt med ett allt trängre utrymme för pressfrihet, yttrandefrihet, politiska partier och mänskliga rättigheter har Kreml sedan ett drygt decennium tillbaka även sökt ta kontrollen över historien. Ryska Högsta domstolens förbud mot Memorial under julhelgen kan ses som den sista spiken i kistan för en utveckling som pågått i över ett decennium.
Istället för att bekvämt luta sig tillbaka och skylla på Bryssel borde politiker, näringsliv och debattörer ställa sig frågan: Vad kan vi göra för att sätta en agenda som är bra för Sverige och för resten av EU? Hur kan vi samla en majoritet av länder för att kunna säga JA istället för NEJ.
Ett nytt år sägs vara en bra tid att starta om med handlingskraft. På det rättsliga området finns goda anledningar att just i år få rättat till en del avarter som besvärat näringslivet och många andra under alldeles för lång tid.
I början på det nya året kommer tv-program att skicka ut sina reportrar på gatorna – som de gör varje år – för att fråga kunder i butikerna och människor på väg tillbaka till arbetet vilka mål de har satt upp för 2022. Gång på gång innehåller dessa trottoarintervjuer klichéartade figurer som den överviktiga mannen som säger att han har satt upp målet att gå ner i vikt när han stoppar en pommes frites i munnen och skrattar. Han skrattar åt sig själv eftersom han bara efter några dagar övergett sitt nyårslöfte, vilket sker varje år.