EU-parlamentet har skakats av en korruptionsskandal. Färre regleringar, mindre stat och mindre makt för politiker skulle vara de viktigaste verktygen i EU:s kamp mot korruption.
Den 4 december publicerade Washington Post en artikel av Robert Wright med titeln, ”Biden kan hjälpa Zelenskyj och Ukraina genom att insistera på fred.” Illustrativt nog landar artikel fel på varje enskild punkt. Framförallt verkar Wright ha missat att Ukraina, till skillnad från Ryssland, är en demokrati.
I ett försök att lägga historien till rätta menar Merkel att det utskällda Minskavtalet och beslutet att stänga dörren till Nato i själva verket köpte Ukraina mer tid att rusta upp sitt försvar. För att underbygga sin originella tes refererar hon till filmatiseringen av Robert Harris skönlitterära bok ”München”, som kretsar kring Neville Chamberlains försök att hantera Hitler.
Arbetsmarknadsreformer associeras ofta med arbetarrörelsens tankegods. Historien visar dock att arbetslinjen ofta formats och förstärkts av borgerliga politiker. Inriktningen i Tidöavtalet ger en god grogrund för en offensiv jobbpolitik. Parlamentariska förutsättningar finns för en ny borgerlig reformvåg för att möta krisen.
Kampen mot fattigdom är fortfarande en av mänsklighetens viktigaste uppgifter, men utvecklingsbiståndet – det politiskt korrekta ordet för detta är nu internationellt utvecklingssamarbete – är fel medel för att uppnå detta ädla mål. I många fall har det inte åstadkommit någonting. I andra fall har biståndet gett motsatt effekt mot den avsedda.
Som den första kvinnliga försvarsministern i världen har Elisabeth Rehn försökt bidra till fred, också genom att förstärka försvaret. Införskaffandet av Hornet stridsflygplan till Finland var viktigt. Fast egentligen bekänner hon att hon som människa kände det galet att satsa så oerhörda summor på krigsmateriel. Men i en tid då ondskan gör sig påmind måste vi värna om vår självständighet. Precis som nu.
I år fyller Nordiska rådet 70 år. Men vilken roll fyller det nordiska samarbetet idag för Sverige, som ju är med i EU och snart i Nato? En som pläderat för att det nordiska samarbetet ska få ta större plats och att Norden oftare ska höja sin gemensamma röst är den tidigare europaparlamentarikern Gunnar Hökmark (M).
Japans regering ämnar fördubbla landets försvarsanslag under de kommande fyra åren. År 2027 ska landet lägga 2 procent av BNP på försvar. Beslutet ligger i linje med de senaste decenniernas politik där Japan tagit gradvisa steg bort från den gamla pacifistiska hållningen och mot större ansvar för den egna säkerheten. Men att upprustningen just nu trappas upp så snabbt beror på kriget i Ukraina.
19-21 november höll Natos parlamentariska församling sin höstsession i Madrid. Två teman dominerade: Rysslands krig mot Ukraina respektive utvidgningen genom upptagandet av två nya medlemmar. För svensk och finländsk del innebär det nu att respektive delegation fullt ut får delta i allt arbete och alla möten inklusive det styrande organet Standing Committee.
Rysslands anfallskrig mot Ukraina har tvingat många länder till att ompröva sin utrikes- och säkerhetspolitik. Omställningen är svårast i Tyskland.