Ur arkivet: Om den nya oppositionen
”Om den nya oppositionen, som är både nöj- och sorgesam att betrakta. Nöjsamt är det att se hur socialdemokratin nu får kämpa under de hårdare villkor, som under så många år varit de borgerliga partiernas lott.”
”Om den nya oppositionen, som är både nöj- och sorgesam att betrakta. Nöjsamt är det att se hur socialdemokratin nu får kämpa under de hårdare villkor, som under så många år varit de borgerliga partiernas lott.”
”Det brittiska imperiet, eller som detta statsförbund sedermera blivit kallat, The Commonwealth of Nations, har en historia, som kännetecknas av två motverkande tendenser – å ena sidan en benägenhet hos de olika medlemmarna att sluta sig samman, å andra sidan en strävan till separatism.”
Den moderna feminismens deterministiska avarter hävdar gärna att kvinnor är lite mjukare, lite snällare, helt enkelt lite bättre än män. Har man gått på det resonemanget är det inte konstigt att man ser IS kvinnliga terrorister som lurade, kuvade småflickor. Men även kvinnor begår krigsbrott, och har precis lika stort ansvar för sina handlingar som alla andra, skriver Amanda Wollstad.
”Den allra fånigaste kvasikomplimang man som kvinna kan få av en man (förutom den välmenta Det är klädsamt med kurvor..) är att vederbörande tror att ’Världen vore bättre om bara kvinnor bestämde eller hade mer makt’. Det enda rimliga svaret på frågan är att villkora sitt ja med tillägget att ’om man med kvinnor menar en sådan som Margaret Thatcher så är jag beredd att hålla med.’”
De senaste veckorna har säkerhetsskandalerna avlöst varandra, med ett gemensamt: Det är den svenska naiviteten som gjort dem möjliga. Amanda Wollstad skriver om ett systemfel.
”Visst finns konflikterna. Och vi är farligt ute om de inte syns för väljarna, om partierna satsar på samarbete i stället för strid, på likheterna i stället för skillnaderna.”
Ulf Kristerssons moderater stod stadiga i regeringsstormarna, måhända visa efter den katastrofala decemberöverenskommelsen. Men livet i opposition blir inte nödvändigtvis lätt. Nu måste partiet hitta sin roll utanför Alliansen, och i ett delvis nytt politiskt landskap. Idag startar Svensk Tidskrift en ny serie om den svenska borgerlighetens framtid, skriver Amanda Wollstad.
”De enskilda medborgarnas valfrihet har därmed inskränkts kraftigt medan politikernas makt ökat. Socialdemokraterna har byggt ett samhälle där staten beskattar medborgarna så hårt att de flesta inte har råd att välja annan vård eller omsorg än den staten och kommunerna erbjuder. De utlämnas till den politiska sektorn – när sjukvård, barnomsorg eller äldreomsorg inte fungerar finns inga möjliga alternativ. I socialdemokraternas Sverige är det bara de som har råd att själv betala för icke subventionerad vård och omsorg som kan slippa köer och välja fritt.”
Samtidigt som debatten, särskilt på kultursidorna, om hur vi ska hantera klimatfrågan håller på att spåra ur totalt, börjar det dyka upp positiva tecken. Allt fler ser förespråkarna för mindre resande som de självförhärligande elitister de är, skriver Anders Ydstedt.
En god allmänbildning, tydlig intern kompass och förmåga att prestera under press – vissa grundförutsättningar krävs för att lyckas som politisk skribent. Annat går bara att lära sig genom att skriva, misslyckas, missförstås och skriva bättre. Helst innan alstren går i tryck. För det, och mycket annat, grundades SNBs Skribentskola – och det är hög till att söka till årets utbildning.