De flesta människor har säkert någon gång känt sig leva i en brytningstid. Det slitna uttrycket är särskilt välmotiverat när det gäller 1900-talets första decennier, då modernismen fick sitt genombrott i Europa och USA. Tongivande för tiden var den så kallade Bloomsburygruppen, som i vår utgör fokus för en utställning i Stockholm. Sten Niklasson skriver om gruppens betydelse.
Visst har ni sett dem, de där memen som sprids på Facebook? Kanske också på andra sociala medier. Eller som skrivs ut och sätts upp på kylskåpet. En bild och en text, i detta fall handlar det om att Påsken i själva verket är en fest till en förhistorisk fruktbarhetsgudinna vid namn Ishtar. Problemet är att det inte finns någon som helst belägg för en sådan koppling, konstaterar Peter J Olsson.
Landsbygden, och glesbygden, är både missförstådd och bortglömd, men engagerar så klart ändå – eller kanske just därför. Ola Mårtensson läser Po Tidholm och funderar på förutsättningarna för en stor del av landet.
Svensk Tidskrift använder den nyligen passerade Världspoesidagen som ursäkt för att bredda sitt utbud en aning och publicerar två dikter av Veckopoeten, båda på synnerligen aktuellt tema.
För i år femtio år sedan startade några konstnärer på Skånes östsida det som anses vara den första konstrundan, den som äger rum under påsken på Österlen. Eller rättare sagt, som gjorde det. Idag har rundorna växt sig långt utanför Österlens gränser och är i Skåne en lika självklar påsktradition som sill och ägg, skriver Peter J Olsson.
Linné och hans samtida kollegor utgick, låt vara med vissa tvivel, från förutsättningen att arterna varit konstanta och oförändrade sedan skapelsen. Under senare delen av 1700-talet lanserades emellertid ett flertal föreställningar om arternas föränderlighet. Det är, något oväntat, en diskussion som fortsätter in våra dagar, skriver Sten Niklasson.
Grundlagsändringen: Förslaget att ändra i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen så att man undanhåller allmänheten information som ska vara tillgänglig för eliten har med rätta väckt motstånd. Inte minst gäller det inom Moderaterna, vilket uppenbarligen tagit partiets företrädare i konstitutionsutskottet på sängen. De har ju råkat köpa Socialdemokraternas både problembeskrivning och lösningar, skriver Peter J Olsson.
Hade inte Hjalmar Gullberg kommit först så kunde Lars Anders Johansson diktsamling ha hetat ”Sonetter i okonstens tid” – fast hos Gullberg 1958 var det terziner. Nu blev titeln helt enkelt ”Sonetter”. Peter J Olsson har läst den.