Print Friendly

Blir vi allt dummare?

Av Peter J Olsson | 16 augusti 2019



För den som tittar på TV eller följer debatten på Twitter är det förstås lätt att en gång om dagen skaka på huvudet och fundera över hur dumheten tycks breda ut sig. Samtidigt är vi sedan barnsben vana vid att det mesta blir bättre – vi blir rikare, vi lever längre, vi blir fler, och våra tekniska apparater blir bättre och mer effektiva. Men tänk om det inte längre stämmer? Peter J Olsson har läst ”At our wits’ end”.

Vi suckar och tänker att det är en skenbar fördumning, den kan bero på att även dummare personer nu genom teknikens framsteg har fått möjlighet att nå många människor, oavsett om det är via sociala medier eller Ring P1. De tjänar dessutom pengar och påverkar TV-utbudet.

För framtiden har vi ändå en viss förtröstan. Nog finns den så kallade Flynneffekten som kommer att åtgärda dessa problem.

Flynneffekten är uppkallad efter den nyazeeländske statsvetaren James R Flynn, som funnit att varje årskurs tenderar att prestera allt bättre på intelligenstest. Detta ska ske med den enormt snabba takten av tre till sju IQ-enheter per decennium: Vi är därmed bra mycket intelligentare än våra förfäder för hundra år sedan, i alla fall i snitt. Något som sker i hela världen. Hur ska det då intevara om hundra år?

Men tänk om detta inte riktigt stämmer? Tänk om intrycket från Twitter är alldeles rätt?

En ny bok ”At our wits’ end” av Edward Dutton och Michael Woodley of Menie hävdar detta. Och utvecklingen har varit negativ från 1969, menar de. De inleder med två exempel: 1969 flög vi till månen och skapade det kommersiella överljudsplanet Concorde. I dag flyger vi långsammare till USA, om vi inte tar segelbåt, och även om Indien drömmer om att sätta en hindu på månen så har ingen jordvarelse varit där efter de första korta rymdskutten.

Så är det. Tilläggas kan att även om dagens nya flygplanstyper konstrueras för att vara bränslesnåla så har vi sett exempel på att de trillar ner. Och Tesla – symbolen för bilismens intåg i en ny era – har drabbats av några oförklarliga självantändningar.

Mot detta kan förstås sägas att 1969 inte bara såg månfärder och överljudsflygningar, utan även Woodstock, raskravaller och arkitektonisk brutalism.

Dutton och Woodley of Menie menar att allt detta beror på en sjunkande intelligens. Det leder i sin tur till att fler och fler människor oftare fattar kortsiktiga eller dåliga beslut. De diskuterar vad det kan bero på, och tycks mena att det till stor del är därför att det naturliga urvalet slutat att verka till förmån för intelligens och kanske tvärtom gynnar ointelligens. De med högre IQ föder numera färre eller inga barn, medan det under gångna århundraden var tvärtom.

De är förstås inte de flesta som funderat över dumhetens i alla fall skenbara utbredning. Den amerikanska filmen Idiocracy kom 2006 och utspelar sig 500 år framåt i tiden, när den nutidsmänniska som väckts ur ett nedsövningsexperiment är landets främsta geni. Jo, jag vet, det är en satir som i själva verket skildrar samtiden. Kanske ännu mer nu när man ser presidentkandidaterna flockas inför nästa års val. Men ändå tänkvärt.

Flynneffekten då? Jo, författarna medger att den åtminstone har funnits, men kanske främst i vissa komponenter av intelligensbegreppet: till exempel förmågan att lösa problem utan tidigare kunskap, medan intelligens i betydelsen lösa problem baserat på tidigare resultat inte samma ökningar. De ser hur som helst tecken på en reverserad Flynneffekt, pikant nog på grund av testerna av skandinaviska värnpliktiga. I Norge fann man sjunkande testresultat åren precis efter 1996, likaså i Danmark med en ännu skarpare nedgång.

De levererar inte direkt någon vederläggning av Flynn, men menar att om de stigande resultaten beror på till exempel bättre diet och bättre skolgång (två av de förklaringar som getts, Flynn förklarar ju inte resultatet) så kan detta brytas mot den negativa effekten av urval och ärftlighet. Vilket först då ger en uppgång som sedan övergår i stillastående och (nu) en utförslöpa. Det skulle väl då drabba främst den utvecklade världen, fortfarande förbättras tillgången på mat och föda och undervisning i tredje världen. Fortsätter Flynneffekten där?

De anför också data som stöder deras tes, och inte bara frånvaron av Concorderesor för alla. Om dessa data är ett hållbart stöd är utanför min kompentens. Det jag kan säga är att de för fram sin tes på ett tämligen övertygande sätt. Om västvärldens uppenbara kris är en intelligenskris lär detta märkas framöver.

Än så länge får det i alla fall en svensk att fundera över vår debatt om fallande resultat i Pisa och andra testutvärderingar av skolan. Om det sker i en kontext av ökande intelligens är det förstås en ren katastrof, sker det däremot samtidigt som IQ-nivån åter sjunker är det inte bara skolan det är fel på.

Författarna Edvard Dutton och Michael Woodley of Menie ser en ny mörk tidsålder, som dock kan leda till en ny renässans och en spirande sommar. Och där vi redan håller på att passera hösten och träda in i tankens vinter. Vi kan göra det vi kan för att bevara frukterna av människans framsteg till kommande högkultur, men vår tycks dömd – inte i vår livstid, men snart.

Då har de lämnat vetenskapen och blivit siare: När Game of Thrones varnade för att ”Vintern kommer, skydda er!” – ”Winter is coming, brace yourself!” så konstaterar de kallt:

”Winter has come and it’s only going to get colder. Wrap up warm.” – Vintern kommer och det kommer bara att bli kallare: håll er varma!

Peter J Olsson är borgerlig skribent och senior advisor (M) i Region Skåne

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Reflektioner om politik : Elva essäer om idéer och reformer

fplus

Läs mer här

webshop_banner

Ladda ner E-boken om Liberalkonservatism