Kultur
Kvinnliga hemligheter
Under några decennier i mitten av 1900-talet åtnjöt Stockholm ett internationellt rykte som bas för spioner. Det neutrala Sveriges huvudstad innebar under krigsåren på 1940-talet flera fördelar, särskilt för hotade och krigförande länders underrättelsetjänster. I denna miljö förekom inte bara manliga diplomater, journalister och affärsfolk med hemliga uppdrag, utan också en rad kvinnor, vilkas roll har hamnat i glömska. I det följande uppmärksammas några av dem, skriver Sten Niklasson.
På Fjärilsvägen låg Socialdemokratins hjärta
Fjärilsvägen tar avstamp i en tid där allting kändes möjligt och framtiden är ljus. Kärnfamiljen bygger en villa på gatan från vars namn boken hämtat sin titel. Två barn adopteras och livet leker. Till en början. Susanne Ydstedt har läst Patrik Lundbergs finstämda men politiserade berättelse om hans moder.
Om en regeringsförklaring
Stefan Löfven är saklig, lågmäld och uttrycker sig enkelt och eftertänksamt. Vem som helst skulle vara glad att ha honom som granne. Han skulle utan vidare bli enhälligt vald till ordförande i bostadsrättsföreningen, och han skulle sköta sitt uppdrag utmärkt. Men vem är han egentligen? Hur tänker han? Han använder ofta ett uttryck, som kan ge en nyckel, skriver Christian Braw.
Det går inte lika bra med kulturselleri
Björn Werner, kulturchef i Göteborgs-Posten, har skrivit en krönika och förklarat att ledarskribenterna i landets tidningar skriver för mycket om kultur. De håller sig inte till sin plats, som enligt honom är att skriva om skattesatser och partiledardebatter. En ironisk släng – men med dubbla budskap, konstaterar Peter J Olsson.
Undergräver individualismens kristna ursprung liberalismen?
Varför har vi i väst våra liberala, individualistiska övertygelser? I Inventing the Individual: The Origins of Western Liberalism tecknar den politiska filosofen Larry Siedentop deras tillkomsthistoria, skriver Hugo Hellström.