Amerika har i århundraden lockat människor från hela världen med drömmen om framgång. Under den glittrande ytan har emellertid dunkla strömmar rört sig: religiös fanatism, rasism och vapendyrkan med rötter i invandrade sekter, slaveri och erövringen av ”vilda västern”. Dessa strömmar har av och till kommit upp till ytan men aldrig täckt den likt tjockolja från ett skeppsbrott, inte förrän under det senaste årtiondet.
Idéhistorien väcker insikten att tanke föder handling. Så som människor tänker, så handlar de oftast. Det finns andra faktorer också, men tänkandet är en betydande kraft i mänsklighetens historia. Förstår vi tanken, då förstår vi också viktiga aspekter av skeendet. Detta ger tyngd åt professor Svante Nordins forskning och författarskap. Det gäller i hög grad också hans senaste verk, Filosoferna.
I en intervju med svärdottern Lara Trump hävdar presidenten att det var Gud själv som räddade honom undan mordattentatet i Boulder i fjol. Men vad betyder detta egentligen? Menar Trump att han har gudomliga uppdrag, eller är detta bara en frispråkig allegori likt många andra?
Roosevelt agerade i en tid av snabb industrialisering och exploatering. Hans naturskyddspolitik var inte bara ett estetiskt projekt – den handlade också om moral, medborgarskap och nationell identitet. För honom var vildmarken en plats där det amerikanska sinnelaget kunde bevaras, långt från storstadens dekadens. Nationalparkerna blev ett politiskt uttryck för idéer om styrka, uthållighet och manlig dygd.
Jimmy ”Barbecue” Chérizier, Haitis mest ökände gangster, ledare för landets största banditgäng, Viv Ansamn, är en man som gör skäl för sitt öknamn. Den 5 och 6 juli brände hans gäng ner ett av världens mest klassiska hotell till grunden: Grand Hôtel Oloffsoni Port-au-Prince.
Resurser, metoder och moral är det centrala för kraften hos en krigsmakt. Det skriver Lars Ericson Wolke, professor em vid Försvarshögskolan, i början av Att planera ett krig och ägnar sedan 250 sidor åt allsidig belysning av dessa faktorer. Det är inte fråga om någon byråkratisk guide för skrivbordskrigare utan en läsvänlig genomgång, späckad med historiska exempel, av vad för krav och utfordringar som den väpnade konflikten innebär.
När sommaren ännu stod för dörren skrev Stockholms Hamnar att det i år är 35 år sedan färjetrafiken mellan Stockholm och Tallinn återupprättades. Historien om linjen synliggör transporternas betydelse för ekonomisk utveckling och Baltikums framgångsrika västorientering. Östersjön såväl förenar som separerar folk och länder, sjöfart underlättar handel men havet är även en naturlig barriär för den som behöver fly.
Den europeiska högsommaren innebär mer än semestrar, hetta och skyfall. Den innehåller också firandet av en av de minnesdagar, som inleder det nya Europas historia. Det är 20 juli, dagen för attentatet mot Hitler 1944. Det var mycket mer än ett tyrannmord man ville åstadkomma. Det var den förändring av Tyskland, som blev verklighet efter Förbundsrepublikens grundande 1948.
Det borde finnas något slags miniminivå för män och kvinnor som ska få ansvar för statens styrelse. Saker som man absolut inte får göra om inte alla vägar framåt för alltid ska stängas. Misstag som faktiskt är oförlåtliga och inte går att ursäkta.
Även om dansbandsmusiken, när den växte fram under slutet av 1960-talet, i mycket var en produkt av 40-talets baby boom, en ny ungdomskultur och det nya Sveriges framväxt, blev det snart tydligt att något skavde. I antologins kanske bästa text konstaterar Andreas Johansson Heinö att dansbandsmusiken är så underskattad och nedsnackad just för att den är så ”typiskt svensk”.