”Det Hägglund sa i Almedalen var väl ungefär att vanliga människor förtjänar respekt för sitt sätt att leva. De ska inte bli uppfostrade för att de inte är tillräckligt jämställda, tillräckligt progressiva eller har tillräckligt stor förståelse för konstnärer som klottrar ner tunnelbanevagnar. Att vilja leva ett ganska ordinärt medelklassliv är en djupt respektabel vilja.”
Märkligt nog har den annars ständigt närvarande NATO-frågan knappt alls varit på dagordningen inför det finska riksdagsvalet på söndag. I stället har statsskulden varit en av de stora frågorna för väljarna, i ett val långt ifrån det svenska kulturkriget.
Hade Sverige haft en fungerande bostadsmarknad hade genomslaget för Riksbankens räntepolitik inte blivit lika dramatisk. Men i ett land där det är brist på bostäder stiger bostadspriserna snabbare än de annars skulle göra när det blir extremt billigt att låna pengar.
Den aktuella debatten om de franska pensionsreformerna har sitt ursprung i ett av Macrons tydligaste vallöften. Pensionssystemet skulle reformeras för att bli mer rättvist, hållbart och begripligt. Möjligheterna att i vissa fall gå i pension mycket tidigt skulle begränsas och risken för finansiell kollaps inom ett tiotal år skulle undvikas. Det finns många åsikter om hur stora bristerna har varit men de flesta bedömare är överens om att systemet, utan reformer, skulle gå mot en ekonomisk katastrof.
Argument om religionsfrihet var ett moraliskt nyckelargument som till slut fick Sovjetryssland på fall. Mycket talar för att president Vladimir Putins nyfödda allians med den rysk-ortodoxa kyrkan effektivt täppt till en potentiell akilleshäl. Men är Putins tsarliknande järnaxel genuin, eller endast ett cyniskt maktinstrument?
Grundidén med gigekonomin – att föra samman individer som efterfrågar en särskild tjänst med andra som är villiga att utföra tjänsten – är i sig inget nytt. Konsulter och frilansare har funnits i decennier. Det revolutionerande är att de digitala plattformarna har minskat antalet mellanhänder, vilket har gjort det ännu enklare och billigare för uppdragsgivare och uppdragstagare att utbyta tjänster med varandra.
Walt Disney’s ord ”Be careful with your dreams, they may come true” känns som en bra inledning för att beskriva känslan efter några dagars valövervakning i Kazakstan.
Bland det svåraste man kan ge sig på som talare av ett främmande språk är kraftuttryck. Ett skäl är att dessa uttryck förändras snabbt och ofta, precis som slang, ett annat att dessa uttrycks laddning ofta beror på omständigheter som kan vara svåra för en utlänning att uppfatta, såsom politiska, religiösa och sociala förhållanden som är dolda för andra än de direkt berörda.
Så var det dags igen för diskussionen om fri entré till de statliga museerna. Regeringen har beslutat att avskaffa den, och kulturminister Parisa Liljestrand bemöter anstormningen av journalister och besvikna museibesökare med att ”det ekonomiska läget kräver andra prioriteringar”. Därmed förstärker hon den sen länge förhärskande uppfattningen här i Sverige, att det bara är socialdemokrater och annat vänsterfolk som förstår värdet av kultur – medan de borgerliga bara tänker på pengar.
En gemensam nämnare bakom sekulära och individualistiska värden är begreppet autonomi, en aktiv strävan att öka individens oberoende. Viktigt att observera är vad denna autonomi tar spjärn emot: gemenskap, auktoritet och det Heliga. Alla dessa värden utgör hot mot autonomin och måste konfronteras, skriver Ewert.
