Det östromerska riket har länge haft ett oförtjänt dåligt rykte. Det har av många setts som en byråkratisk och konstlad sämre version av det ”riktiga” Rom. Verklighetens östromerska rike var en direkt fortsättning på den stat som haft sitt centrum i Rom. Tidvis behärskade man både Rom och stora delar av Medelhavsområdet.
Till skillnad från andra böcker handlar McGinnis inte främst om – beroende på författarens perspektiv – de rikas positiva eller negativa bidrag till ekonomin. Huvudtemat, som titeln antyder, är varför de rika är viktiga för ett demokratiskt samhälles funktion.
I år är det femtio år sedan Milton Friedman tilldelades Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne. För att uppmärksamma detta arrangerades ett seminarium på Handelshögskolan i Stockholm för att diskutera arvet efter Milton Friedman.
I det senaste avsnittet av Svensk Tidskrifts podd samtalar Tony Gunnarsson och Mattias Holmström med Fredrik Sixtensson om konservatismens historiska förhållande till marknadsekonomin.
”Medicinsk vård är ett gott exempel på grundskillnaden mellan privat och offentlig företagsamhet. Skillnaden ligger inte i kvaliteten hos de människor som initierar eller driver dessa företag, eller i de löften de ger. Skillnaden ligger i resultatet. Om en privat företagare misslyckas, måste de som stöder honom endera avsluta verksamheten eller betala förlusterna ur egen ficka, med påföljd att den snart läggs ned. Om ett offentligt företag däremot misslyckas, ser utvägarna helt annorlunda ut.”
När Hans Majestät Carl XVI Gustaf idag fyller åttio år, varav nästan femtiotre av dem som Sveriges konung, hyllar de allra flesta en synnerligen uppskattad monark. Välförtjänt, naturligtvis, men samtidigt kommer nästan varenda hyllning med en friskrivning.
Kungen fyller 80 år. Monarkin i Sverige har alltjämt ett stort folkligt stöd. Detta beskrivs ofta som ett mysterium, eftersom Sverige i praktiken fungerar som en demokratisk republik. Men det finns en förklaring, och därtill goda skäl att bevara allt som det är.
Argumentet att ett arvkungadöme skulle vara oförenligt med demokratins principer klingar ihåligt. Men något ligger ändå i resonemanget, och det är i själva verket ett tungt argument för kungadömet. Monarkin påminner oss om att makten inte alltid har rätt, inte ens när den stöder sig på allmänna val.
Monarkin är fantastisk. Det är en institution med en sannerligen unik dualitet. Samtidigt som den representerar historia, kulturarv och minnen från det forna Sverige har den likväl en tydligt framtidsinriktad inställning. “För Sverige i tiden” är inte en tillbakablick, utan snarare en ansats till framtidstro, en uppmuntran att slå vakt om vår nation och de institutioner som gagnar oss.
Mycket har skrivits om Sveriges statsskick i Svensk Tidskrift genom åren, här följer ett axplock.
