Det är ingen tillfällighet att Ukraina från Sverige vill ha såväl Gripen som artilleri och stridsfordon. Lika lite bör det vara någon tillfällighet att vi måste lära oss av den ukrainska försvarsindustriella utvecklingen och krigföringen.
Att inte finnas i Stockholm kan vara en styrka som underskattas när det gäller mångfald. Här gör lokala ledarsidorna en viktig insats och förvånansvärt ofta är de ensamma och först med att uppmärksamma nya frågor.
Wall Street Journal målar i veckan en bild av ett reforminriktat Sverige som i allt väsentligt går mot strömmen i ett övrigt stagnerat Europa. Ett tektoniskt skifte har skett på senare år där valfrihet numera är legio. Och individers ansträngning lönar sig både på jobbet och på börsen. Allt detta hotas vid en rödgrön valvinst.
Det är nu klart att SpaceX kommer att noteras på Nasdaq den 12 juni som SPCXDaniel Eckert, finansredaktör på Die Welt, intervjuar Rainer Zitelman inför noteringen.
Hur vi röstar och varför är ett intressant samtalsämne. För det mesta handlar det om varför män röstar mer höger. Det ses uppenbarligen av många som ett problem. Att kvinnor röstar mer vänster betraktas däremot lika ofta som naturligt eller bra. Polarisering och könsklyftor analyseras sällan objektivt.
Elever som fått en plats i någon av dessa charter schools, som uppenbarligen är duktiga på att lära elever att läsa, är att gratulera, Mot bakgrund av den stora resultatskillnaden borde intresset för att ta reda på hur dessa skolor jobba vara stort. Men i USA, liksom i Sverige, är intresset från det så kallade ”utbildningsetablissemanget” obefintligt.
Långläsning. Årets krig mellan Iran och USA, uppbackad av Israel, har fått många kommentatorer att peka på likheterna mellan Suez-krisen för 70 år sedan och Irans blockering av Hormuz-sundet. Jämförelsen är knappast helgjuten, men Suezkrisen skulle få långtgående konsekvenser för Frankrike och Storbritannien – inte minst i förhållande till det europeiska samarbetet.
En vision som lyfte in odalbonden i staden var distributisternas hantverkarsamhälle. De föreställde sig ett samhälle som dominerades av fria, självförsörjande människor – traditionellt sett hantverkare och köpmän – var och en med ett eget verktyg, en plats i lokalsamhället och ett ansvar för det de skapade.
Efter succén med debutromanen Schakalen började han förarbetet med nästa bok, Täcknamn Odessa. Som korrespondent i Tyskland tidigare hörde han viskas om en organisation kallad ODESSA, som hade skyddat och smugglat ut en lång rad nazistiska krigsförbrytare. För att få stoff besökte han Simon Wiesenthal i Wien. Han bad om fakta om krigsförbrytare för att skriva en roman om en fiktiv sådan. ”Varför en fiktiv?” frågade Wiesenthal. ”Jag har en lång rad riktiga.”
Föreställningen att en människas karaktär kan avläsas i hennes kroppsliga egenheter kom långt in på 1950-talet till uttryck i planscher, föreställande lekamliga kännetecken hos ”typiska” brottslingar. Sådana planscher fanns också på svenska polisstationer till ledning för lagens tjänare i samband med gripanden och förhör. Idag fäster inte många socialantropologer och kriminologer avseende vid den påstådda korrelationen mellan fysiskt utseende och karaktärsdrag. Däremot har en annan av Lombrosos teser, nämligen att vissa onormala individer inte kan göras ansvariga för sina handlingar, visat sig mera seglivad.
