”Människors samverkan i ett samhälle måste styras av normer. Det kan inte accepteras att vissa individer med våld, tvång eller annat kränkande beteende gynnar sig själva på sina medmänniskors bekostnad. I ett rättssamhälle måste den enskildes liv, hälsa, integritet och egendom ges ett starkt skydd. Det är detta vi menar med rättstrygghet.”
Det är mycket som för en gammal man ter sig konstigt i svensk politik. I Riksdagen och i väljaropinionen finns en större icke-socialistisk övervikt än någonsin i modern tid. Men Socialdemokraterna och Miljöpartiet svarar fortsatt för regerandet. De har åtagit sig att genomföra ett program, som på väsentliga punkter strider mot deras ideologi och som de i det senaste valet var motståndare till, skriver Lars Tobisson.
När man gör demokratins begrepp meningslösa relativiserar man demokratins värden. Och då bereder man väg för demokratins fiender, skriver Gunnar Hökmark.
Dagens uppgift för CDU-ledningen i Thüringen är att ge makten till Die Linke och posten som fristatens ministerpresident till partiets allmänt uppskattade främste företrädare Bodo Ramelow. Problemet är att CDU har partibeslut på att varken samarbeta med AfD eller Die Linke. Och det senare av goda skäl, skriver Mats Fält.
SAS reklamfilm kan inte tolkas som annat än ett politisk ställningstagande – några marknadsmässiga motiv är svåra att se. Frågan är om de förstår vad de tar ställning för, eller emot, skriver Martin Levanto.
När jag började skolan var Gunnar Sträng fortfarande finansminister i Sverige. Det var han inte länge till. Men han hade redan suttit i regeringen i 31 år då, varav 21 år som finansminister. Med hängslen, livrem och en säkerhetsnål över fickan med plånboken nedstoppad, symboliserade han omsorgen om pengar, skriver Patrik Strömer som läst Erik Åsbrinks biografi om Gunnar Sträng.
Äntligen stod Michael Bloomberg i onsdags på scenen i en TV-sänd debatt mellan demokratiska presidentkandidater. Det skedde först i den nionde officiella demokratiska debatten, och frågan är om debuten levde upp till förväntningarna, skriver Örjan Hultåker.
Den globala handelsutvecklingen har saktat ner under det senaste decenniet. Den senaste tidens protektionistiska handelspolicys, i synnerhet i USA, har bidragit till trenden. Utöver det förutses Brexit, i vilken form det än sker, minska handelsvolymerna och skapa spänningar mellan parterna. Mot den bakgrunden borde EU hålla huvudet kallt och fortsätta sitt engagemang för frihandel i förhandlingarna med Storbritannien, skriver Tanja Porcnik.
