Det var en världssensation, när Alexander Solzjenitsyn trädde fram som författare. Före den ryska revolutionen hade Ryssland varit ett av världslitteraturens starkaste fästen med namn som Fjodor Dostojevskij och Leo Tolstoj. Kommunismens litteraturideal tvingade ner författarna till plakatmålarnas nivå. En av världslitteraturens viktigaste röster – den ryska – kvävdes, skriver Christian Braw.
Det här är den största procentuella höjningen av anslagen till det militära försvaret sedan 1950-talet, säger försvarsminister Peter Hultqvist (S). Frågan är om det är någon mening att jämföra med oss själva när omvärlden springer så mycket fortare, funderar Amanda Wollstad.
Många med kollektivistisk instinkt försöker ofta hävda att individualismen inte kan rymma värden som solidaritet eller gemenskap. Det är en vanföreställning. Samhällsutvecklingen visar motsatsen. Ju mer utrymme för människor att vara individer, desto fler frivilliga gemenskaper skapas, skriver Tove Lifvendahl i vår serie om Gösta Bohmans idéarv.
Det måste ställas krav på länderna som vill ta del av återhämtningsfonden. Om ett land inte åtar sig att reformera sin ekonomi borde de inte få några pengar eller, om de redan fått stöd, tvingas betala tillbaka. Allt annat vore både omoraliskt och ekonomiskt oförsvarligt, skriver Jessica Polfjärd.
Som det konsensusland Sverige är svänger debatter fort. När de flesta strävar efter enighet och att inte sticka ut bildas lätt en mobbkultur mot det som avviker. Här har vi fenomenet åsiktskorridor, som alltid kommer vara en del av svensk debatt beklagligt nog. Det är bara ämnena som skiftar, skriver Rebecca Weidmo Uvell.
Det finns saker som faktiskt verkar relativt enkla att hantera – innan man går på djupet och studerar detaljer och praktiska, och opraktiska, konsekvenser. Meritokrati är ett bra exempel, skriver Mats Fält.
De ekonomiska och politiska effekterna av den Lilla istiden var världsomfattande. Även om orsakssambanden inte kan till fullo styrkas, är det sannolikt att den globala missväxt som följde ledde till hungersnöd och förändringar i den rådande samhällsordningen. Det skulle ta närmare tvåhundra år innan spannmålsskördarna nådde sin tidigare nivåer, skriver Sten Niklasson.
Kriminalpolitik står högt på den politiska dagordningen. Nu föreligger ett viktigt bidrag, som rätt använt, kan verksamt bidra till vrida utvecklingen rätt, skriver Krister Thelin.
Hög tid att plocka fram böckerna om Gripenstedt och inse att det inte var de statliga satsningarna på järnvägarna som var det riktigt stora som hände – utan frihandel och en avreglerad ekonomi, skriver Janerik Larsson.
