Politik & ekonomi

Burke var inte bara förutseende om den franska revolutionen: hans preferens för traditioner framför spekulationer är fortfarande relevant, skriver Hannes H. Gissurarson.

Merkel är på väg ut efter 16 år vid makten i Europas mäktigaste stat. Den stat som dominerar beslutsfattandet i EU och sätter gränserna för vad som är möjligt att göra i vår del av världen. Frågan är bara om hennes politik varit så framgångsrik, vare sig för Tyskland eller Europa – eller ens för kristdemokratiska CDU, funderar Mats Fält.

När 2020 övergick i 2021 var det färre fyrverkerier än vanligt. Fler satt hemma i små sällskap och skålade i champagne. Över världen gick nog också en samfälld suck. Äntligen skulle pandemiåret med allt vad det inneburit av död, omställningar och restriktioner kunna läggas till handlingarna. Stora förhoppningar knöts till det nya. Men bara några dagar in på 2021 så kunde en chockad värld följa upploppet i Washington DC framhetsat av president Trump – vars avgång var en del av de positiva händelser som skulle prägla det nya året, skriver Hans Wallmark.

För Europasamarbetets del kan det mycket speciella året 2020 sammanfattas med att EU lyckats vända motgång till framgång. Mitt under brinnande coronakris har viktiga steg kunnat tas på en rad avgörande områden, skriver Arba Kokalari.

Strandskyddsutredningen (SOU 2020:78) lämnade i december sitt betänkande till regeringen. I den särskilda utredarens uppdrag ingick bland annat att föreslå hur strandskydden skulle kunna göras om i grunden och motivera hur de skulle kunna uppfattas som legitima. Utredaren har dessvärre misslyckats i båda dessa avseenden, vilket delvis, men bara delvis, kan skyllas på regeringens undermåliga utredningsdirektiv, skriver Claes Sjölin.

De kommande månaderna kommer att bli avgörande för utvecklingen i Kirgizistan och frågetecknen är många. Först och främst: kommer befolkningen att acceptera utfallet av presidentvalet? Kommer Japarov att genomföra de vallöften han gick till val på? Margareta Cederfelt rapporterar från Bisjkek.

Det socialdemokratiska maktinnehavet hade varat så länge, och dominansen av utrikespolitiken varit så stor, att gränsen mellan partipolitiken och de nationella intressena hade suddats ut. Stundtals betraktades de som en och samma. Det som gynnade socialdemokratin ansågs också gynna Sverige, och landets intressen och politik betraktades som identiska med partiets, skriver Catarina Kärkkäinen.

Maktspel, helomvändningar och drivandet av frågor i strid med egna uppfattningar. Så kan svensk politik i dag lätt förenklat beskrivas. Det är svårt att finna statskonsten. Strategier väger tyngre än ideologier. Talas det om idéer gäller det ofta teorier om marknadsföring och kommunikation, inte om politiska idéer, skriver Per Selstam och Martin Tunström i förordet till Samtida röster om Konservatism.

Ett europeiskt juridiskt bindande direktivförslag om minimilöner vore förödande för den svenska partsmodellen. Varken EU eller staten ska lägga sig i lönebildningen, det reglerar arbetsmarknadens parter bättre själva, skriver Johannes Nathell och Theo Herold.

Förändringarna i finansiering för statens television och radio skulle garantera oberoende och kvalitetsmässig public service. Men kanske betyder den tydligare skattefinansieringen att public service-bolagen blir mer beroende av den politiska debatten, inte mindre, skriver Peter J Olsson.