Sverige är nu medlem i världens viktigaste försvarsallians. Vi är med och värnar demokrati och frihet. Vi står inte längre vid sidan om den ständiga konflikten mellan frihet och demokrati å ena sidan och despotin och förtrycket å den andra. Vi bidrar till att göra friheten starkare och vi kommer inte minst tillsammans med våra nordiska grannländer kunna bidra till att stärka frihetens och demokratins krafter runt om i världen.
En alternativ betraktelse skulle kunna utgå från att Sverige snarare lider av den dåliga självkänsla som drabbar den utsatta småstaten, som utan skydd av allierade stormakter tumlar runt i ett säkerhetspolitiskt tomrum där det gäller att hålla tungan rätt i mun och inte ta några risker. Beteendet sitter djupt, vilket inte minst vår undfallenhet under de två förödmjukande ansökningsåren till Nato visat.
Sveriges NATO-medlemskap kommer samtidigt som USA:s engagemang för Atlantpakten ifrågasätts. Presidentkandidaten Donald Trumps uttalanden om att inte helga artikel fem har sänt chockvågor genom Europa. Men ger Trump uttryck för en genuin skepsis, eller är retoriken ett subtilt förhandlingsspel för att öka övriga NATO-länders försvarsanslag?
Haiti är ett genomkorrupt land hårt drabbat av gängkriminalitet och naturkatastrofer, och i akut brist på poliser och soldater. I praktiken saknar landet alla former av ledning. Ändå verkar Haiti anses ointressant av såväl medier som omvärlden. Varför är världen blind för vad som händer i landet?
Nikki Haley bekräftade på den republikanska sidan att många republikaner hyser ett starkt ogillande mot Donald Trump, men det räckte inte för att vinna över honom – trots att opinionsundersökningarna visade att hon hade större utsikter än Donald Trump att vinna över Joe Biden i november.
Europaparlamentet är på sätt och vis världens mest spännande parlament. Det saknar makten, prestigen och romantiken som finns i USA och har aldrig varit i närheten av spännande tv-serier. Däremot saknas en regering, det finns inte ett dominerande parti och majoriteter hoppar från fråga till fråga. Det gör att förhandlingar får en speciell och grundläggande roll.
Någonstans i ett monstruöst digitalt valv i Belgien ligger långt över hundra miljarder euro, tillhörande den ryska centralbanken. Alla tekniska förutsättningar finns för att helt enkelt lyfta dessa pengar och skicka över dem till Ukraina. Så varför gör vi inte det?
I veckan har Putin hållit sitt årliga tal till nationen. Ett av budskapen var att Ryssland måste stärka sin västliga gräns mot Nato efter att Sverige och Finland gått med i försvarsalliansen. Svensk Tidskrift fick ett samtal med den före detta folkrättsansvarige på UD, professor Bo J Theutenberg om Putin, folkrätten och Ryssland efter Putin.
De japansk-ryska relationerna har förstås blivit iskalla. Den ryska invasionen av Ukraina har dock effektivt undanröjt alla tidigare japanska illusioner om att det går att resonera med sin stora granne. Nu är det verkligheten som styr.
Att krigen skulle föras till motståndarnas kapitulation tycktes under andra världskriget självklart. Därför är jag undrande inför den amerikanska debatt som tycks utgå från att mördarregimen Hamas på något sätt borde få fortsätta sin verksamhet. Frågan är också kopplad till debatten om fortsatt amerikanskt stöd till Ukrainas motstånd mot den ryska regimens krig.