”Roten till problemet ligger nog nära det vi ser i Europavalet. Socialdemokratin ser sig själva som en kraft mot rasism. Rasism är i sin tur något vita gör mot andra. Antisemitismen reduceras till ett element inom högerextremismen. Och eftersom rörelsen är god, tar avstånd från högerextremism och judar inte uppfattas som rasifierade så är det fritt fram.”
De som äger och planerar nya vindkraftsparker har all anledning att välkomna regeringens beslut om att Sverige ska få ny kärnkraft motsvarande minst två storskaliga reaktorer till 2035. Tyvärr har vi inte sett några hyllningar av kärnkraften från det hållet ännu, men snart får vi nog se en förändring.
”De första problemen uppstod vid själva regeringsbildningen. Miljöpartiet, som avskaffat partiledarfunktionen och i stället höll sig med flera ”språkrör”, kunde inte acceptera den auktoritärt klingande benämningen statsråd. statsråden kom därför att kallas ”statsrör”. ”
I Köpenhamn tågade tusentals danskar med facklor från synagogan till Folketinget för att minnas novemberpogromen. På andra sidan sundet, i Malmö, ställdes det mycket modesta offentliga högtidlighållandet in av säkerhetsskäl.
Den 20 november arrangerar Bohmanfonden och Svensk Tidskrift ett seminarium i Malmö kring antologin Vad skulle Bohman gjort? – Samtida röster i Bohmans anda. Vi hälsar våra läsare varmt välkomna!
”Lämnade i fred och i stort sett accepterade av sin omgivning, assimilerade sig många judar i flertalet länder under tiden fram till 1933. Många, speciellt de tyska judarna, blev goda patrioter och kämpade för ”sina” länder under Första Världskriget. Genom relativt låga födelsetal och blandäktenskap, samt att många lät döpa sig, minskade deras antal i nästan alla länder och det uttrycktes farhågor för deras totala försvinnande. 1939 anges deras antal i Europa dock fortfarande till 9,7 miljoner. I en tabell i bokens början listas antalet för varje land.”
Den 20 november arrangerar Bohmanfonden och Svensk Tidskrift ett seminarium i Malmö kring antologin Vad skulle Bohman gjort? – Samtida röster i Bohmans anda.
Svenska äpplen har i generationer varit en symbol för hösten och julen, ett tecken så gott som något på årstiderna skiftningar. Kanske är det något mer än produktionsvärden som riskerar att försvinna med de svenska odlingarna?
”I grunden kan kanske högtiderna förklaras med samma känslor, och samma behov. I de mörka höstnätterna känns den andra sidan nära, och behov uppstår att kommunicera med själarna som gått före. I vårt upplysta samhälle blir döden alltmer avlägsen, alltmer klinisk. Men vårt urmänskliga behov att förhålla oss till den har inte minskat.”
”Det finns ju en medveten avsikt med sådant tal. I botten på vad Elie Wiesel har kallat ”gettoiseringen” av Israel, dvs ansträngningarna att isolera landet från dess hemhörighet i den fria och öppna världen, ligger tanken att judarna inte behöver ett eget land. Den tanken kan segra endast om minnet görs kort och förfalskas.”