Den alternativa intelligensen
Veckopoeten skaldar om artificiella intelligens och mänsklig existens.
Veckopoeten skaldar om artificiella intelligens och mänsklig existens.
De stora dirigenterna har en egen avdelning på skönandarnas parnass. En nykomling som med acklamation beviljats inträde där är den amerikanske dirigenten och tonsättaren Leonard Bernstein. I år är det hundra år sedan hans födelse, och Sten Niklasson nedtecknar därför jubilarens livsporträtt.
Det är inte den första boken av Roger Scruton om konservatism. Långt ifrån. Redan 1980 kom hans The Meaning of Conservatism, en utmärkt källa till kunskap om konservatismen och hur den definieras i förhållande till sina konkurrenter – dock kanske något snårigare än denna den senaste. Däremellan har han presterat åtminstone två böcker till med liknande övergripande tema. Peter J Olsson har läst den senaste: Conservatism – An invitation to the Great Tradition.
I litteraturkritiken är man vanligen ytterst nog med att skilja författaren från dennes verk. Det är i skönlitteratur och poesi inte den som skriver som agerar ens när boken utnyttjar jag-form och huvudpersonen, protagonisten har alla yttre egenskaper gemensamt med författaren. Därför talar man om diktarjaget för att skilja det från det vardagliga jag som är författarens alldeles egna. Peter J Olsson funderar om det verkligen går att separera dikt från verklighet efter att ha läst om den unga poeten Yahya Hassan problem med rättvisan.
Habsburgarnas Österrike-Ungern har länge framställts med få förmildrade drag, särskilt i Centraleuropa. Lagom till hundraårsminnet av rikets fall kan dock en försiktig omprövning märkas. Kanske för att det förgångna nu är ofarligt, kanske för att det finns likheter mellan Österrike-Ungern och ett nutida europeiskt imperium, skriver Daniel Bergström.
Bengt Pohjanen har skrivit en fantastisk rövarhistoria, och det som gör den ännu mer fantastisk är att den är självbiografisk och byggd på verkliga händelser, skriver Peter J Olsson.