Kultur
Myten om den företagsamma staten
Det som gjorde Sverige så framgångsrikt under den senare delen av 1800-talet var en liberalism som behandlade folk som vuxna människor, kapabla att fatta egna beslut, skriver Deirdre Nansen McCloskey och Alberto Mingardi.
Religionsfrihet förr
Ibland retar man sig på hur företeelser i historien framställs. Speciellt när det som diskuteras har kopplingar till aktuella diskussioner om allvarliga saker. Inte sällan handlar det om religion, ett ämne som vi svenskar ofta har svårt att hantera, skriver Mats Fält.
Charlie är ensam
Samtidigt är det inte konstigt att de som reagerade mot lärarens modiga agerande trodde sig kunna göra det, utan att mötas av några allvarligare protester. Det är väldigt få som idag vågar visa karikatyrer som riktas mot islam i Europa. Senaste gången ”Charlie Hebdo” publicerade sina numera världsberömda bilder var det ingen annan tidning som vågade göra detsamma. Detta trots att det var en uppenbar och tydlig markering av demokratins och tryck- och yttrandefrihetens betydelse, skriver Mats Fält.
Vårt enda liv?
Det går inte att befria sig från tanken att Martin Hägglunds bok ”Vårt enda liv” är skriven för att avslöja charlataner som inte orkar läsa det sjätte kapitlet, alternativt är så okunniga att de inte förmår se de uppenbara logiska felsluten som formligen sprutar ut från sidorna, skriver Patrik Strömer.
Vid världshistoriens vändpunkt – om Solsjenitsyn Nobelpris
Det var en världssensation, när Alexander Solzjenitsyn trädde fram som författare. Före den ryska revolutionen hade Ryssland varit ett av världslitteraturens starkaste fästen med namn som Fjodor Dostojevskij och Leo Tolstoj. Kommunismens litteraturideal tvingade ner författarna till plakatmålarnas nivå. En av världslitteraturens viktigaste röster – den ryska – kvävdes, skriver Christian Braw.