Två saker blir extra tydliga i Gunnar Artéus behändiga bok ”Svensk fältherrekonst”. Dels att svenska krig under stormaktstiden var så pass internationella affärer. Dels att svensk taktik på slagfältet var häpnadsväckande aggressiv. Båda dessa förhållanden avviker radikalt från hur vi tänkt om krig och konflikter under senare tid.
Jan Guillous böcker om tempelriddaren Arn Magnusson är intressanta därigenom att de väckte en sådan entusiasm i huvudpersonens fiktiva hembygd, Västergötland. Man kunde där tala om en ”Arn-feber”. En äkta västgöte, docent Bengt Knutsson från Kålland, undersöker fenomenet i sin nya bok Arnfebern.
Till skillnad från Edison menade Tesla att framtiden låg i växelström. Som om inte det var nog, var deras personligheter väsensskilda. Den neurotiske och introverte Tesla hade bacillskräck och klädde sig alltid med omsorg i eleganta kostymer, medan Edison med sina fläckiga arbetskläder såg ut som en asfaltläggare. När Edison vägrade betala en avtalad ersättning för Teslas framgångsrika arbete med att förbättra krånglande likströmsgeneratorer, vände denne på klacken och gick iväg med kommentaren att han vägrade arbeta åt en lögnare.
Tucholskypriset instiftades av Svenska PEN 1985 till författare och journalister som förföljs eller hotas. Årets pristagare är den uiguriske poeten Perhat Torsun. Han är för närvarande fängslad i Sinkiang (Öst-Turkestan) av de kinesiska myndigheterna, som gett honom en fängelsedom på 16 år. Därmed har uigurernas nödläge på nytt fått en belysning.
Tidöavtalet innehåller många bra reformer med fokus på brottsbekämpning och avskaffandet av Miljöpartiets ineffektiva klimatpolitik, men flera reformer unga väljare förväntade sig saknas. En sådan är återinförandet av vårdnadsbidraget. Det hade varit ett tydligt budskap till familjer att beslut ska tas vid köksbordet – och inte i Rosenbad.
Brülde menar i sin bok att diskussionen om rättvisa har förändrats de senaste åren. Från att handla om fördelningsmässig rättvisa ur en klassisk höger – vänster skala till att mer handla om de liberala rättigheterna som hanterar individens rätt i samhället.
Bland antikens många maktfullkomliga och depraverade härskare framställs den romerske kejsaren Nero ofta som särskilt lastbar. Många nutida människor, åtminstone i den generation som fortfarande läser böcker, kan säkert frammana bilden av en ondskefull och galen tyrann, som spelade fiol medan han iakttog hur lågorna hann upp och förtärde flyende stadsbor med sina vettskrämda barn i famnen.
När man lämnar Europa på väg norrut mot Danmark är det ofta bråttom. Medföljande familjemedlemmar är ibland nöjda med den dos av kultur och historia som man tagit del av längre söderut. Det är synd. Det finns mycket att titta på även på hemvägen.
Haberman sätter fingret på en nyckelfaktor: i en nation besatt av kändisar har politik i många år betraktats som ett spel eller en brottningsmatch. Trump har alltid sett politik just på det sättet.