Sökandet efter förklaringar till varför ledare och konstnärer nått sin berömmelse har ofta inneburit ett särskilt intensivt intresse för deras sjukdomar och udda beteenden. Modern genteknik har medfört revolutionerande metoder att söka svar på sådana frågor. Rykten sägs med dess hjälp kunna bekräftas eller vederläggas, personteckningarna göras skarpare och synen på de skildrade människornas historiska eller konstnärliga betydelse förändras.
Musk har på intet sätt övergett målet att nå Mars, men han har skjutit det på framtiden. Motiveringen är dock inte särskilt övertygande, eftersom Musk i årtionden har känt till att uppdrag till Mars endast är möjliga ungefär var 26:e månad, medan uppskjutningar till månen kan ske ungefär var tionde dag. Detta är ingen ny insikt.
Det går fort i hockey, och i ledarskribenteri uppenbarligen. På kort tid har ledarskribenterna på svenska dagstidningar gått från att vara självklara men ofta ganska grå och akademiska på 90-talet, till profilerade stjärnor med en självklar plats i etermediernas paneler under 10-talet, till att bli ifrågasatta. Det har till och med gått så långt att det finns en del som hävdar att ledarsidorna helt och hållet borde avskaffas.
Den väg USA under Trump har slagit in på sätter myror i huvudet på de flesta sansade bedömare. Hur kan världens rikaste och mäktigaste land erodera inifrån, hur kan en nation som skapat en världsordning vända sig mot sin skapelse? Den som backar bandet kan få svar på dylika frågor. De strömningar som behärskar dagens USA har alltid funnits. Ett historiskt perspektiv på dessa strömningar kan man få i en hundra år gammal artikel av nationalekonomen och högermannen Gösta Bagge.
För ett drygt år sedan godkände USA:s kongress Pete Hegseth som landets nya försvarsminister. Hegseth har sedan start varit en vattendelare i amerikansk politik med en del tveksamma laster. Han har under året strävat efter att förändra amerikansk militär. Han tycks i synnerhet återkomma till idéer om nya krigar-ethos som inte sällan motiveras med religiösa citat. Men vilka är idéerna bakom denna retorik och hur blev en skrift med citat som “vänd andra kinden till” och “älska din fiende” variabler i militaristisk amerikansk propaganda?
De största tänderna hos nu levande hajar blir knappa sex centimeter, medan de mangantäckta tänderna som påträffades av Challenger var mellan femton och tjugo centimeter stora. Med tillämpning av samma tankegångar som präglat tolkningen av dinosauriefossil, lät de paleontologer som studerat Challengers fynd meddela omvärlden att de jättelika tänderna tillhört jättehajar, lämpligt nog döpta till Megalodon.
Vi möter dagligen larmrapporter om att den regelbaserade världsordning som etablerades efter andra världskriget håller på att bryta samman. För den som vill få en förklaring till varför detta händer och en hum om vart världen är på väg finns en färsk analys att tillgå i Eswar Prasads The Doom Loop, i svensk översättning ungefär ”domedagsspiralen”.
Den 16 februari i fjol dog en danslegend i Puebla i Mexico: Tongolele. I Sverige är det ingen som vet vem hon var, men hon hade en svensk koppling, dock inte bara. Yolanda Ivonne Montes Farrington var predestinerad för en karriär i det exotiska facket.
Den regelbaserade världsordningen och de multilaterala samarbetena i FN och andra organ kan räddas, men bara om de reformeras och om ”väst” öppnar för inflytande från ”syd”. I annat fall riskerar ”syd” att bilda lag med ”öst” och då är vi i ”väst” körda. Ungefär så kan man sammanfatta budskapet i Alexander Stubbs nyutkomna bok Maktens triangel: Om maktbalansen i den nya världsordningen.
När jag för några år sedan besökte platsen där Dag Hammarskjölds plan störtade, i Ndola i vad som idag är norra Zambia, påmindes vi än en gång om varför FN fått en närmast sakral plats i vårt land. Guiden var en äldre man som säkert tagit emot otaliga internationella delegationer. Han var djupt och ärligt övertygad om att Dag Hammarskjöld varit en mänsklig gigant. Han klarade allt och gjorde aldrig fel. Hammarskjöld borde helgonförklaras. Åtminstone.