Den som inte ser respekten för sina medmänniskor som den viktigaste principen kan gå mycket långt i en ideologis eller religions tjänst. Ingen del av världen kommer undan detta ständigt närvarande hot. En nyligen avslutad utställning på armémuséet i Paris påminde om att det inte var så länge sedan religiös fanatism i stor skala härjade även i Västeuropa.
I juni annonserade tankesmedjan Oikos att man publicerade boken Suveränitet eller underkastelse av en dr John Fonte. Eftersom denna titel är en av tre från tankesmedjan och det fordrar en del resurser att översätta en bok på ca 350 sidor kan det vara intressant att se vilket tankegods man vill introducera i Sverige, i synnerhet som boken kom 2011 i USA, och således inte är direkt sprakande aktuell. Innehållet måste alltså uppfattas som ytterst väsentligt.
Att det är serien Asterix som lagt grunden till författarens intresse för Romarriket är kanske inte någon överraskning, men bokens introduktion av det personliga slaget tjänar både som förklaring och möjligen en ursäkt till varför det kan vara relevant att skriva om krig och blod som spilldes före vår tideräkning. Det romerska kejsardömet blir resultatet av mordet på Ceasar och därefter följer århundranden med romersk dominans runt Medelhavet. Men hur gick det till?
Långläsning: Inget samhälle är fullkomligt, det ligger i samhällets rörlighet och föränderlighet. Men ett samhälle kan röra sig åt rätt håll, och det kan röra sig åt fel håll. Hur man bedömer detta beror på hur var och en ser på det goda, i synnerhet på det högsta goda.
Även om män sällan uppvisar samma känslomässiga feber i sina kärleksbrev som sina kvinnliga motparter, finns det goda exempel på korrespondens, där ansvarstyngda män lämnar depeschernas och promemoriornas språk för att vid tanke på den älskade ägna sig åt romantiska meddelanden. Ett sådant exempel är breven från lorden och sjökrigshjälten Horatio Nelson till Lady Hamilton, ofta kallad Emma.
In 1926, the 150th anniversary of The Wealth of Nations, British economist Edwin Cannan delivered a lecture titled ”Adam Smith as Economist” at the London School of Economics. The lecture was published in Economica in June of that year and in 1928 in Cannan’s An Economist’s Protest. (It was there that Cannan added the subtitle ”The Gospel of Mutual Service.”) What follows is excerpted from the lecture.
Politik, ekonomi, delikatesser, romare och spioner – låt Svensk Tidskrifts redaktion guida dig till den bästa sommarläsningen.
För oss som minns tiden då Republikanerna tillsammans med brittiska Tories var ledande i 1980-talets högerrenässans, kan det vara intressant att besöka platser som är kopplade till det som en gång var Lincolns partis historia. Antingen för att lära oss mer om ett parti som sakta reser sig igen efter alltför många års förvirring i Trumps skugga, eller som ett sista farväl till en rörelse som är på väg att slutgiltigt förlora sin själ.
Människan är extraordinärt bra på att anpassa sig till nya omständigheter; det måste till och med sägas vara utmärkande för vår art. Men, på senare decennier har den tekniska, digitala och sociala utvecklingen gått så oerhört fort att människans evolutionära anpassning inte har haft en chans att hålla samma takt. Detta menar de välmeriterade evolutionsbiologerna Bret Weinstein och Hether Heying kan förklara fenomen såsom växande psykisk ohälsa i stora delar av västvärlden.
Adam Smith betraktas allmänt som den moderna kapitalismens fader. Men vissa har uttryckt en annan åsikt. I en väl mottagen essä hävdade den brittiska ekonomiska historikern Emma Rothschild att Adam Smiths tänkande var minst lika mycket en föregångare till det som har kommit att kallas ”vänstern” som till det vi nu kallar ”högern”.