Bland det svåraste man kan ge sig på som talare av ett främmande språk är kraftuttryck. Ett skäl är att dessa uttryck förändras snabbt och ofta, precis som slang, ett annat att dessa uttrycks laddning ofta beror på omständigheter som kan vara svåra för en utlänning att uppfatta, såsom politiska, religiösa och sociala förhållanden som är dolda för andra än de direkt berörda.
Så var det dags igen för diskussionen om fri entré till de statliga museerna. Regeringen har beslutat att avskaffa den, och kulturminister Parisa Liljestrand bemöter anstormningen av journalister och besvikna museibesökare med att ”det ekonomiska läget kräver andra prioriteringar”. Därmed förstärker hon den sen länge förhärskande uppfattningen här i Sverige, att det bara är socialdemokrater och annat vänsterfolk som förstår värdet av kultur – medan de borgerliga bara tänker på pengar.
En gemensam nämnare bakom sekulära och individualistiska värden är begreppet autonomi, en aktiv strävan att öka individens oberoende. Viktigt att observera är vad denna autonomi tar spjärn emot: gemenskap, auktoritet och det Heliga. Alla dessa värden utgör hot mot autonomin och måste konfronteras, skriver Ewert.
Också i det språkligt liberala Sverige finns purister som med begränsad framgång försöker skydda ärans och hjältarnas språk från främmande inflytande, och i varje fall skapa svenska ord för inlånade utländska. Några är fantasifulla men föga etablerade skapelser. Andra förslag har lyckats bättre och blivit allmänt accepterade.
Collignon konstaterar att det finns många undersökningar som sedan länge pekat på att ungdomar som är högerorienterade ser skillnader i ekonomisk status som uttryck för meritokrati. Den borgerliga grundinställningen är en mer positiv tro på den egna förmågan att påverka framtiden.
I Sverige lär det finnas 158 professorer i pedagogik. De ser sig som vetenskapsmän, de är oavsättliga och de tillsätter sina egna efterträdare. Detta kan ingen regering påverka. Sommarlovets längd kan man fatta beslut om, men inte skolans tankevärld och mentalitet.
Ingen vet säkert hur ett språk föds, men en rad teorier går ut på att grunden för språket är spontana uttryck för avsky, smärta, glädje, rädsla etc. Svenskan har ord som usch, äsch, aj, ack, oj, som uttryck för sådana känslor, och motsvarigheter finns i de flesta språk. Andra teorier menar att orden imiterar ljud i omgivningen. Svenska ord som bom, pang, smack, sörpla och slafsa kan vara exempel.
Livet i skymningsvärlden är fullt av oro och hänsynslöshet men också av pengar och makt. Den som klättrar en bit uppåt i hierarkin blir rik och kan tillåta sig saker som ingen med normala inkomster kan drömma om. Statusen ökar men ofta också oron för konkurrenter som i första hand hotar den egna försäljningen av droger och om läget blir allvarligare, även livet på både organisatörer och underhuggare.
I en ny skrift går Reinhold Fahlbeck igenom svensk lagstiftning i nyare tid och dess förhållande till religion. Fastän staten framträder som religiöst neutral rymmer den ett stort antal medborgare, för vilka deras religion är den överordnade normen, just den överordnade norm som samhället saknar.
Etruskerna tog snabbt till sig den grekiska kulturen, inklusive alfabetet. Och det var via etruskerna som romarna så småningom kunde bygga vidare på vad grekerna utvecklat. Efterhand slog romarnas språk, latinet, ut alla andra språk på den italienska halvön – utom grekiska som levde kvar i södern ända in i vår tid.