Kultur

Vid mitten av 1800-talet var professorn Gustaf Magnus Schwartz den ledande gestalten inom den svenska frenologin. Med tiden skaffade han sig i studiesyfte en omfattande samling skallar och dödsmasker. Hans idéer blev utsatta för åtskilligt gyckel, och i en samtida roman av författaren C. F. Ridderstad beskylldes han under det lätt igenkännbara namnet ”doktor Mörk” för att vara galen och inte vara stort bättre än en dödgrävare i sin iver att berika sin samling av kranier.

Glädje, sköna gudagnista, Dotter av Elysium, Vi går in i din helgedom, Berusade av ditt ljus, o Gud! Det är första delen av en svensk översättning av den tyska romantiska poeten Friedrich Schillers mästerverk “An die Freude”. Dikten populariserades av Ludwig Van Beethoven som lät den bli en del av den nionde symfonin. Melodin vars noter för tankarna till Europeiska unionens “nationalsång” och Clockwork Orange har blivit en slående symbol för Europas enighet och en utopisk dröm om fred. En längtan vi alla fortfarande känner.

Johansson låter fakta tala, om de sparkar eller inte låter han läsaren bedöma efter eget tycke. Resultatet blir en redogörelse utan den vanliga, partipolitiska laddningen. I stället bidrar det långsiktiga perspektivet till att sätta fokus på kontinuiteten i processerna.

Det östromerska riket har länge haft ett oförtjänt dåligt rykte. Det har av många setts som en byråkratisk och konstlad sämre version av det ”riktiga” Rom. Verklighetens östromerska rike var en direkt fortsättning på den stat som haft sitt centrum i Rom. Tidvis behärskade man både Rom och stora delar av Medelhavsområdet.

Till skillnad från andra böcker handlar McGinnis inte främst om – beroende på författarens perspektiv – de rikas positiva eller negativa bidrag till ekonomin. Huvudtemat, som titeln antyder, är varför de rika är viktiga för ett demokratiskt samhälles funktion.

Monarkin är fantastisk. Det är en institution med en sannerligen unik dualitet. Samtidigt som den representerar historia, kulturarv och minnen från det forna Sverige har den likväl en tydligt framtidsinriktad inställning. “För Sverige i tiden” är inte en tillbakablick, utan snarare en ansats till framtidstro, en uppmuntran att slå vakt om vår nation och de institutioner som gagnar oss.

Sport framstår gärna som något spontant, kroppsligt och i någon mening frikopplat från ekonomi: prestationer på planen, publikens jubel och dramatiken i en direktsändning. Men modern idrott är i själva verket nära sammanvävd med marknadsekonomins förutsättningar. Exempelvis är den utrustning som används av såväl amatörer som professionella idrottsutövare ofta resultatet av betydande investeringar i forskning och utveckling, eller av värdeskapande insatser i form av varumärkesbyggande. I denna ekonomi spelar immaterialrätten en central roll.

Den amerikanske filosofen Thomas Nagel ställde i en berömd uppsats 1974 frågan: Hur är det att vara en fladdermus? Att verkligen, så att säga från insidan, veta hur det känns att vara en främmande art är besvärligt. Nagel landar i att det rentav är omöjligt. Det finns gränser för vad hur långt vi kan komma med ett objektivt utifrånperspektiv – den subjektiva inifrånupplevelsen undflyr oss.

Möjligen är Greta Thunberg den internationellt mest kända svenska personen just nu. Senast har hon deltagit i en seglats för att ge ”nödhjälp” till Kuba. Hon har också spelat in ett youtube-klipp som fått spridning där hon ger prov på bottenlös okunnighet om Kuba.

Finns det ett samband mellan stora fötter och argsinthet? Eller mellan buskiga ögonbryn och låg moral? Visserligen värjer sig säkert många mot föreställningen att en människas yttre skulle visa på inre egenskaper. Samtidigt accepteras utan större betänkligheter denna koppling i exempelvis litterära beskrivningar.