Det var i Chetham Library, en av stadens vackraste byggnader, som Friedrich Engels och Karl Marx började skriva på ”Det kommunistiska manifestet” 1845. De hade träffats tidigare men det var i Manchester som grunden för kommunismens påverkan på världshistorien verkligen lades.
Biologer har länge hävdat att praktiskt taget alla levande organismer antingen är en parasit eller en värd för parasiter. Bland alla kända djur sägs det finnas fler arter parasiter än frilevande. Parasitism förekommer i så gott som alla djurgrupper utom, märkligt nog, manteldjur och tagghudingar, som innefattar sjöpungar, sjöstjärnor och sjöborrar. Den är vanlig också i växtriket, särskilt som svampar.
Skildringen av den ytterst mödosamma flykten med sina bakslag kan läsas som en bladvändande thriller. Av än större intresse är författarens reflexioner om förtryckets Nordkorea men också om längtan efter de båda nationshalvornas återförening. ”Förr eller senare, när vi minst anar det, kommer diktaturen att falla.” Men först, tillägger hon, måste vi lära oss om roten till det onda.
Om man hade frågat 20-julimännen vad som var det första och det viktigaste de ville, vad hade de svarat då? Utan tvekan hade de svarat: Rättsstatens återupprättande. Det var nedbrytandet av rättsstaten som hade gjort Tredje rikets alla brott mot mänskligheten möjliga.
Den som inte ser respekten för sina medmänniskor som den viktigaste principen kan gå mycket långt i en ideologis eller religions tjänst. Ingen del av världen kommer undan detta ständigt närvarande hot. En nyligen avslutad utställning på armémuséet i Paris påminde om att det inte var så länge sedan religiös fanatism i stor skala härjade även i Västeuropa.
I juni annonserade tankesmedjan Oikos att man publicerade boken Suveränitet eller underkastelse av en dr John Fonte. Eftersom denna titel är en av tre från tankesmedjan och det fordrar en del resurser att översätta en bok på ca 350 sidor kan det vara intressant att se vilket tankegods man vill introducera i Sverige, i synnerhet som boken kom 2011 i USA, och således inte är direkt sprakande aktuell. Innehållet måste alltså uppfattas som ytterst väsentligt.
Att det är serien Asterix som lagt grunden till författarens intresse för Romarriket är kanske inte någon överraskning, men bokens introduktion av det personliga slaget tjänar både som förklaring och möjligen en ursäkt till varför det kan vara relevant att skriva om krig och blod som spilldes före vår tideräkning. Det romerska kejsardömet blir resultatet av mordet på Ceasar och därefter följer århundranden med romersk dominans runt Medelhavet. Men hur gick det till?
Långläsning: Inget samhälle är fullkomligt, det ligger i samhällets rörlighet och föränderlighet. Men ett samhälle kan röra sig åt rätt håll, och det kan röra sig åt fel håll. Hur man bedömer detta beror på hur var och en ser på det goda, i synnerhet på det högsta goda.
Även om män sällan uppvisar samma känslomässiga feber i sina kärleksbrev som sina kvinnliga motparter, finns det goda exempel på korrespondens, där ansvarstyngda män lämnar depeschernas och promemoriornas språk för att vid tanke på den älskade ägna sig åt romantiska meddelanden. Ett sådant exempel är breven från lorden och sjökrigshjälten Horatio Nelson till Lady Hamilton, ofta kallad Emma.
In 1926, the 150th anniversary of The Wealth of Nations, British economist Edwin Cannan delivered a lecture titled ”Adam Smith as Economist” at the London School of Economics. The lecture was published in Economica in June of that year and in 1928 in Cannan’s An Economist’s Protest. (It was there that Cannan added the subtitle ”The Gospel of Mutual Service.”) What follows is excerpted from the lecture.